Jolie dansar ju som den bästa ballerinan på sina små tår. Vet ej hur hon lärt sig det men hon älskar dans! Denna söta ballerina att hänga smycken på fick hon i julklapp av sin mormor. Jag vill ha en likadan!
Kommentarer
Kommentera inlägget här:
englasshowroom@hotmail.com
Jag vill oxå ha en likadan!!! Vet du vart den är ifrån? God fortsättning
Men gud så söt! Kolla gärna upp vart den är köpt och meddela oss
Jätte söt, passar en söt liten ballerina som hon!
Kan du inte ge henne Star Wars skepp…?… eller stenmonster i lego…?.. eller en fotboll så hon själv kan få välja vad hon vill bli/leka med/ utvecklas till…. Jag skulle aldrig sätta min dotter i ett sånt fack, förlåt… du har en underbar blogg men du måste se över könsbestämmelserna du uppfostrar dina barn efter.
Vilken söt ballerina.
tack för en superblogg
alltid lika mysigt att läsa om din vardag o dina söta barn 

Tänkte bara berätta att du har vinreklam på din sida, vet inte om man ser det själv när man bloggar
Du kanske inte kan göra något åt det, men bara utifall att du ville veta
Ha ett fortsatt trevligt 2011
ska bli mysigt o se vad du hittar för ny shopping nu när våren är näst kommande 
kramkram
Så söt! Vart är den köpt? kram kram
Så söt så, den måste hon vara nöjd med!
Åh, den var supersöt! Och den passar perfekt i hennes rum
Sökte på google och här finns den http://jiskadesign.se/product.asp?product=1212
Jättesöt! Har sett något liknande på Indiska
Söt!
Missa inte vara med att tävla om presentkort från nelly.com eller linuslotta.com inne hos mig!
Nej, så otroligt söt!
Barndans eller klassisk balett för små barn kanske skulle vara något för henne? Det tycker jag själv verkar superkul
Superfin!!!
Sen tror jag inte alltid man kan påverka så mycket som man tror heller!!! Jag känner många som försökt att pusha för andra mer typiska killgrejor till tjejer, men i slutänden så väljer ju barnen det de gillar själva också…
så söt
så söt!!!!
Ska du inte avsluta tävlingarna du påbörjade i december..?
Blir helt galen på detta genus skitsnack!! Låt barnen vara barn och själv välja vad dom vill leka med och inte. Jämnställdheten sitter inte i kläderna eller leksakerna. Mina två flickor vill ha rosa, på ALLT, och vad har jag för rätt att inte tillåta dom ha det?
Jag känner en mamma som är galet genusfantast. Hennes dotter ber och bönar om rosa tröjor, diadem osv. Men hennes mamma vägrar i sten att ge henne det. Flickstackarn är klippt i kort pojkfrilla, klädd i enbart brunt, grönt och blått. Men hennes SON, han får ha rosa. Tycker inte ni att det klingar fel? Urlöjligt tycker jag.
Min äldsta dotter har nu vid 5 års ålder (äntligen) kommit fram till att rosa inte kanske är så kul trots allt, och ingen är gladare än jag. För ja, det kan bli ganska tröttsamt i längden. Men jag har tillåtit henne ha det, varför inte? Hon älskar det. Jag själv lekte med barbie, my little ponys det som barn, och jag kan inte påstå att jag tycker mig ha tagit skada.
Tror vi skadar barnen mer med detta skitsnack som vissa håller på. VARFÖR ska Engla behöva propsa på Jolie star wars? Flickan vill väl inte ha det? (och ja vid den ålder kan man säga själv vad man vill) Blir hon en bättre människa om hon får leka med star wars? Låt Jolie dansa på tå och snurra i vackra klänningar. Det låter jag mina flickor göra. Dom är fantastiska konstnärliga, snälla, omtänksamma, duktiga och båda två har skinn på näsan så att det räcker och blir över.
Dessutom ÄR det skillnad på kvinnor och män/pojkar och flickor. Vare sig vi vill det eller inte. Det innebär INTE enligt mig att karlar ska vara mer värd, kvinnor underbetalda för samma jobb osv. Men tror ni helt ärligt att det löser sig genom att flickorna drar på sig ett par byxor? Borde inte kvinnor flickor få vara det, och duga ÄNDÅ? Utan detta trams om rosa vs blått.
*irriterad* och maten bränns på spisen också…
JAG: Men det är väl inget att hetsa upp sig så över. Och dessutom bränna maten.
Vilken söt smyckeshängare. Visst är de små skatterna söta när de dansar runt, vi har en vi också som äölskar musik och dans.
JAG -
Det verkar finnas en märklig missuppfattning om att genus handlar om tvärtom. Förbud. Tvång.
Nej, genus handlar inte om förbud. Det handlar inte om att ta ifrån ungarna nåt, utan snarare om att tillföra. Ge barnen tillgång till ALLA färger och alla plagg. Inte skapa enformighet, utan mångfald. Inte förbjuda flickor att ha klänning eller rosa, men inte heller förbjuda pojkar att ha det.
Nej, genus handlar inte om att göra människor till en könslös grå massa. (För den könskodade blå/rosa massan vi har nu är ju att föredra)
Nej, genus handlar inte om att alla ska se lika ut (som folk generellt gör nu dock) eller ha samma kläder samma färger samma kön. Könet är konstant, oavsett kläder och färg. Min fitta gror inte igen bara för att jag väljer bort klänning.
Är folk verkligen så dumma att de tror att vi skapar könslösa människor genom att INTE klä dem efter könet? Är folk verkligen så dumma att de tror att det är det genus handlar om?
Om ALLA människor fick tillgång till ALLA plagg och ALLA roller så skulle mångfalden och indiviualismen öka, inte minska.
Det könsstereotypa begränsar och likformar. Ger barnen tillgång till två roller och berövar dem från hundratals roller och möjligheter. Hur kan man INTE tycka att det är vansinnigt?
De stereotypa könsivrarna hävdar att vi experimenterar med våra barn. De hävdar att vi gör våra barn till något de inte är. Jag hävdar tvärtom; det är den rådande normen som är experimentet, hjärntvätten. Det är könsrollerna som tvingar barnen att bli något de inte är, skapar förvirring, utanförskap. Sätter etiketter på våra barn och pressar in dem i en roll de inte alltid känner sig hemma i.
Ibland undrar jag hur folk tänker. Om de tänker.
Nej, genus handlar inte om tvång. Vi kommer inte tvinga våra söner att ha hellokitty, klänningar, glitter eller vad det nu må vara. Vi kommer heller inte tvinga dem att avstå från klänning glitter och rosa med hänvisning till deras kön. ”Det är för flickor” Vi kommer inte tvinga dem att vara på ett visst sätt eller se ut på ett visst sätt bara för att de har snopp eller snippa.
Genus uppmuntrar det fria valet. Genus uppmuntrar individualitet. Genus är tillåtande.
Nej, genus handlar inte om att byta roller; göra pojkar till flickor och flickor till pojkar. Genus handlar om att utvidga rollerna. Upplösa könskodade egenskaper. Tillåta och öppna möjligheterna för båda könen.
Pojkar kan vara mjuka och känsliga – de är inte fjolliga eller feminina, flickor som klättrar i träd och är fysiska ska inte kallas pojkflickor. (som om de inte är riktiga flickor) De är flickor. Punkt.
Låt flickorna få välja själva, om de vill vara prinsessor och ballerinor eller prins och krigare det är ju skitsamma. Men de ska VARA STOLTA ÖVER DET!!! Vad ger det för signaler att allt tjejigt är dåligt och att man hellre ska vara och klä sig som killarna?! Tjejer rules och så är det bara. Vi ska vara jävligt stolta över över oss själva och det vill jag förmedla till mina två döttrar.
att vara stolt över sig själv har väl inget med vilka genitalier man har?
Som förälder väljer jag åt mina barn tills de är mogna för uppgiften. Barn ska inte bestämma själva och de ska inte få välja fritt mellan allt.
Barn ska inte belastas med det ansvaret. Oavsett vad det handlar om, kläder, vilken mat vi ska laga ikväll, vilken skola de ska gå i, (OM de ska gå i skolan) vilken tid de ska gå och lägga sig osv.
Ponera att min dotter ville klä sig som en hora. Borde jag tillåta det? Ja, ett extremexempel, men jag vill illustrera att barn inte ska ansvara för sådant de inte förstår konsekvenserna av. Min dotter kanske vill klä sig som ett våp eller en söt prinsessa eller i pälsmössor osv. Men jag som förälder sätter gränsen och tar beslut utifrån det som är i min dotters bästa intresse.
Och genom att ge henne tillgång till en stor variation kläder/färger/leksaker och flera roller från början samt begränsa det negativa inflytandet så blir de mer fria SENARE att göra ett val.
Jag skulle vilja veta på vilket sätt det könsstereotypa bidrar till att personligheten får utvecklas fritt från förväntningar?
JAG: Tack, jag kunde inte sagt det bättre själv!
JAG: Håller med! Den där mamman verkar ha fått det hela lite om bakfoten.. Det handlar ju inte om att man ska tvinga på barnen något, utan om att valmöjligheterna och förutsättningarna ska vara lika för pojkar och flickor!
LADY DAHMER: Det enda jag orkar kommentera kring ditt ordbajsande är att jag anser att barn redan tidigt visst borde få vara med att bestämma om kläder, mat och så vidare för att kunna utvecklas till självständiga individer. Vi lever väl ändå i en demokrati, eller? Och det har inget med kön att göra. Det blir kanske lite konstigt om barnen plötsligt får vara med och bestämma först när de fyller 18. Dock tycker jag att utbudet av leksaker och så vidare hemma borde va blandat, det vill säga både sånt som anses vara tjejigt och killigt, så att barnen inte ”måste” leka med dockor/bilar utan kan välja det som de själva vill leka med.
Och vem vet, jolie kanske leker med star wars och annat som anses som killsaker också. Det vet väl inte ni som kommenterar här särskilt mycket om?
Supersöt ballerina. Själv har jag gått loss på Maileg kaniner till min lilla tjej och jag är själv helt tokig i dem!! Skönt att jag kan njuta av hennes
// sanna
Genus handlar väl om att ERBJUDA sina barn allt, både typiska tjej-och killeksaker? Och alla färger i regnbågen, det är väl av genus är?
Lady Dahmer: det som är trist på den här bloggen är alla viktigpettrar som lägger sig i och nästan idiotförklarar Engla för vad hon gör och inte gör. De glömmer också väldigt passande bort de mer pojkiga leksaker som Jolie har. Gör vad f-n du vill med din unge så länge som den andas och mår bra, men att hålla föredrag hur alla andra skall göra och undra om ‘de tänker alls’ är bara löjligt och faktiskt ett tvång, som du ju vill bli av med. Växte själv upp med klänningar, rosa, Barbie och flickleksaker och det har aldrig begränsat mig någonsin. Snarare är jag glad över det, tycker inte det är fint med könsneutrala kläder alls och vill ha söta bebisbilder att se tillbaka på. Alla är vi olika.
Underbart fin! Passar jolie perfekt
Jag undrar varför jag som tex låter mina flickor klä sig i klänningar, rosa, glitter, paljetter (för att dom uttryckligen dessutom VILL det) ska behöva utstå syrliga kommentarer från omgivningen om nu genus handlar om att utvidga valen för våra barn? (man vågade knappt skicka ut inbjudningskorten till dotterns 5 års kalas med prinsesstema. Hade det månne varit bättre med spiderman?!)
Tänk om det faktiskt ÄR så att jag klätt mina barn i blandade färger (vilket jag har) men att när dom själv kom upp i den åldern att dom kunde se själv vad DOM tyckte var fint valde just ROSA. Och sen ska jag inte sticka under stol med att jag själv tycker det är fint.
Vad vet folk om det, och varför ska folk klanka ner på oss för det? (ta Engla som ex) Jag har sett att Jolie har en leksakstraktor. Dom kanske ger henne bilar och Gud vet vad, men hon själv inte är intresserad av det. Handlar det då också om att placera dom i något fack? Varför ska jag envisas och köpa verktyg till dom om jag sett att det inte är något dom är intresserad av?
Jag själv är uppväxt med tre bröder. Visst har jag lekt deras lekar men jag uppskattade mest som jag skrev innan barbie och my little ponys. Jag ville inte ha bilar, inte verktyg osv. Fortfarande än idag är jag inte intresserad av ovanstående
Anser ni, tex Lady Dahmer, att vi helt ska avskaffa manligt vs. kvinnligt. Att man inte ska kunna säga att man gillar en man som är manlig? Eller en kvinna som är kvinnlig?
Vad är ”målet”, om man kan uttrycka det så?
LADY DAHMER: Vilken dryg jävel!? -Tagga ner lite, intressesmurfen hoppar…
LD: Mi les hasomares se parakalo. Genus kai malakies, po po…
Antar att jag kommer få följdfrågan vad manligt vs kvinnligt innebär.
För mig är mannen det ”starkare” könet. Eller rättare sagt BÖR vara. Om en man älskar och respekterar sin kvinna och behandlar henne VÄL, vill hennes bästa så kommer kvinnan kunna ”tillåta” att mannen tar hand om henne. Och för mig är det inte fel. Jag ser inget fel i att kvinnan blir omhändertagen, jag vet att det är ovanligt att se på saken så idag.
Det innebär inte att jag anser mig vara ett våp som inte kan ta hand om mig själv. Men ja, jag anser att det är mannens sak att ta hand om sin familj och sin kvinna.
*duckar*
Hei
Følger bloggen din så og si hver eneste dag, og henter utrolig mye glede og inspirasjon hos deg. Dere er så søte!
Men vet du, jeg anbefaler deg å vannmerke bildene dine, siden du legger ut så mange bilder av deg selv og barna. Bildene kan brukes til å så utrolig mye rart. Fant f.eks denne annonnsen her
http://www.finn.no/finn/torget/tilsalgs/bilder?finnkode=26092150
Ser du igjennom bildene, så oppdager du at hun har brukt dine bilder som illustrasjon for klærne hun skal selge. Ikke så big deal kanskje, men du vet jo aldri hva folk bruker dem til, når det ikke er noe merke på dem.
Hilsen Thea
JAG: Fast manligt och kvinnligt har väl inte med kön å göra? Man kan väl vara en manlig kvinna, men typiskt manliga ”beteenden” och en kvinnlig man med motsvarande? En fråga i all enkelhet…
LADY: men lägg av nu, du lägger mer fokus på genus än vad som behövs, det är när man uppmärksammar det så jävla mycket som folk blir nojiga över rosa och blått., LÄGG NER!!
En fråga till dig dock, kommer du försöka få din dotter att skippa smink och rakhyvlar? Måste man verkligen utesluta allt sånt för att vara feminist?
Den kommer från ett märke som heter Checkmate som gör barn-smycken, hårspännen och sånt. Finns i ungefär alla leksaksaffärer
MATILDA – jag håller med. Barn ska absolut få vara med och bestämma. Inom rimliga gränser givetvis eftersom att de saknar kunskap och erfarenhet att göra val som är bra för dem.
Ett exempel kan vara att de får välja vilken tröja de ska ha på sig utifrån det utbud som finns hemma. INTE följa med till affärn och styra helt själv. Eller kanske få bestämma om det ska bli pannkaka eller köttbullar eller om de ska leka med dockan eller bilen.
Barn ska inte få bestämma allt. Som ansvarsfull förälder så är man tvungen att styra lite och sätta gränser.
Sen får de givetvis bestämma mer och mer i takt med åldern. Det är väl inte antingen eller!
450929-1045
VICKAN – Engla har en offentlig blogg som hon tjänar pengar på. Varje gång jag klickar in här så tjänar hon nåt. På mig. Och ju mer diskussioner det blir desto fler klick. Det vet hon och är medveten om och jag är rätt så säker på att hon är rätt så nöjd när debatten blir het.
För övrigt så skiter jag i hur hon gör, jag är mer intresserad av att diskutera och nå ut till folk. Det gör jag på olika forum men också i bloggar jag läser. Om du känner dig tvingad att fostra ditt barn på ett sätt du inte tror på pga nåt jag skrivit så kanske du ska söka stöd eller sluta syrfa på nätet. Då har du liksom andra problem än det jag säger här.
JAG – om du får syrliga kommentarer från din omgivning kanske du bör se över din bekantskapskrets.
Problemet är att DU kanske erbjudit dina barn alla roller (fast jag betvivlar starkt att du är genusmedveten med tanke på det du skrivit hittills, inget fel med det – okunskap är inget skamligt. Alla kan inte veta allt om allt) så har samhället en annan syn på pojkar och flickor och formar dem lika mycket om inte mer. Då är det bra att vara medveten om hur man kan påverka detta och skapa balans.
ang. manligt och kvinnligt så är det sociala konstruktioner. Och så länge termer som manligt och kvinnligt finns så kommer det alltid finnas en stor massa som inte passar in i den mallen och det skapar utanförskap.
Målet är att avskaffa den normen. Att benämna egenskaper som är mänskliga som kön. Nej det är inte ett dugg manligt att ta hand om sin familj. Det antyder att de kvinnor som gör detsamma är omanliga och att de män som t.ex är hemmapappor är omanliga. Jävla trams! Och det skapar som sagt ett utanförskap.
Du får givetvis tycka om att bli omhändertagen, det är inte fult eller fel på nåt sätt. Du får tycka om att bli dominerad och t.o.m ägd om du så vill. Men det ska även vara ok att tycka om nåt helt annat. Och det utan beteckningar om hur omanligt eller okvinnligt nånting är.
När du dessutom lär dina barn detta så utesluter du möjligheten att de kanske inte alls trivs i den rollen. Din son kanske vill bli omhändertagen. Han kanske vill vara hemma med sina barn och din dotter kanske inte alls vill vara en kvinnlig kvinna men med de normer som dikterar samhället så kommer hon aldrig tillåtas vara just det.
Genus handlar ju om att alla ska få vara som de vill. Män ska tillåtas vara traditionellt omanliga utan att bli kallad för just det. (eller fjollor) De ska tillåtas vara mjuka och känslosamma och svaga. (och även starka och tysta och tuffa). Könrollerna däremot dikterar en norm och ett ideal som det kostar att avvika från. Tyvärr. Det ger ingen frihet för individualism alls.
IDA – nej jag tänker inte tagga ner. Och jag råkar veta att väldigt många är VÄLDIGT intresserade av både det jag säger och av att diskutera ämnet (även de som INTE tycker lika) så kanske DU ska tagga ner och surfa vidare om debatten inte passar… alt. scrolla förbi mina kommentarer.
LAURA – jag säger som jag sa till ida – nej jag tänker inte lägga av. Ju fler människor jag når desto mer kunskap om genus sprids. (och desto mindre missuppfattningar blir det)
Och nej, som feminist får man se ut hur man vill. Att raka sig, inte raka sig, bära klänning, byxor, tycka om rosa, smink, klippa sig kort eller vad fan det nu må vara man väljer att göra – ÄR av sekundärt värde för jämlikheten.
Men jag tror att det är jätteviktigt att man är medveten om anledningen till varför vi gör som vi gör. Att förneka att vi är en produkt av vårt samhäller blir fel. Vi är så indoktrinerade i våra roller sen dagen vi föds att vi inte ifrågasätter dem. Få personer tar det ett steg längre; Varför tycker jag så här? Varför är jag som jag är? Varför har jag valt det här?
Detta gäller givetvis alla val vi gör, inte bara när det handlar om våra ideal.
Jag har valt att inte raka mig (även om jag då och då bryter den vanan när modet sviker och köttet är svagt) eftersom att jag vägrar gå med på förväntningen jag har på mig. Jag vägrar böja mig för det onaturliga idealet som präglar vår tid. Jag vägrar anpassa mig, göra om mig själv för att duga. Jag vill att min dotter och son ska växa upp med en bild av hur en riktig människa faktiskt ser ut.
Kvinnor är håriga, vi har valkar, vi pruttar, osv. Det jag ställer mig emot är de stereotypa könsrollerna och förväntningarna som kvinnor har på sig. Hur vi ska bete oss och hur vi ska se ut. För att vara Riktiga Kvinnor.
Och fan vad svårt det är. Både pga de ideal som råder men även pga vanan. (van att vara slät) och jag skulle aldrig drömma om att döma någon som väljer att göra annorlunda. Och jag skulle aldrig påstå att detta är en väsentlig eller grundläggande del av vad feminismen handlar om, för det är det inte.
ang. min dotter så kommer jag inte diktera för henne vad hon får och inte får göra, men jag hoppas att kunna ge henne tillräckligt mycket självkänsla samt vara en bra förebild så att hon aldrig känner att hon måste förändra sig själv för att duga. För vi duger precis som vi är. Vi är kvinnor och vi ÄR vackra.
LADY: Så om jag är slank och saknar allt för synlig kroppsbehåring så är jag ingen riktig kvinna?
*LAURA* – du vet precis vad jag menar. Normala människor har kroppsbehåring. Det innebär inte att du inte är en ”riktig kvinna” för att du saknar hår.
LADY: normala? finns ta mig fan jävligt många kvinnor och män som Knappt har någon kroppsbehåring och somär fullständigt NORMALA!
LAURA – jag är övertygad om att du vet precis vad jag menar. Du behöver inte hetsa upp dig eller överanalysera det jag sa.
Men kan ni ge er?! Blir irriterad av att bara se hur ni orkar hålla på.
Engla får göra hur hon vill. Och jag tror, att Jolie väljer själv vad hon gillar och vill göra själv.
Jätte fin, sån vill jag också ha. Vore kul om du vill skriva var den kommer ifrån Engla
Kram till dig!
Nej maria jag tänker inte ge mig.
Men du behöver inte ta del av diskussionen! Bra va?!
Åh herregud Lady Dahmer verkar psyksjuk att döma av intensiteten och allt babbel. Sök hjälp!
åh, vad fin. vet du var man kan köpa en sådan?
LADY: men du kan ha denna debatt på DIN BLOGG, så slipper vi andra läsa skiten
englas blogg ÄR tjejig och ROSA, så passar det inte kan du sluta läsa ellerhur
LAURA har du svårt med impulskontrollen? Det är väl bara att LÅTA BLI?! *s*
Själv tycker jag OM att läsa Englas blogg ibland. (annars skulle jag låta bli) och jag tycker om att diskutera där det uppstår diskussion (här och på andra ställen) så då fortsätter jag med det!
SANDRA – ja när man inte har några argument så brukar man ta till personangrepp. Men det säger faktiskt mer om dig än det gör om mig.
Lady D, så jävla skön du är!
ni är lika stora fittor som engla, ge upp debatten så hon inte tjänar pengar!!!
LD, förstår inte hur du orkar
De flesta som läser denna blogg tycker väl inte att det är något konstigt att pojkarna ska ha ett biltält och flickan ett prinsesstält. Tyvärr. Låt dom hållas med sina prinsar och prinsessor, tror mest det är populärt på landet/förorten där samhället står kvar i 50-talsanda(ja, även överklassen räknas automatiskt till 50talet iofs)..
Jag har en stark känsla av att de som blir upprörda av Lady Dahmers kommentarer känner sig väldigt träffade. Varför annars bli så till sig? Lady D bjuder upp till diskussion, känner man sig säker på sin sak så är det väl bara att ge sig in i debatten. Eller strunta i det om man inte känner för det. Men att be henne tagga ner och andra fjantiga saker är bara larvigt.
Mimmi: det är väl bra att engla tjänar pengar!
Värst vad en del tar illa vid sig bara på grund av en debatt. Varför tar ni det så personligt kan man ju undra
Tack och lov finns det de, som då t.ex. LD som orkar ta sådana debatter. Förhoppningsvis så kanske vi i framtiden slipper fördomarna om att männen är ”starkare” och kvinnorna ska ”omhändertas” etc.
MIMMI – fitta är det finaste som finns så det tar jag som en komplimang! Att Engla kan tjäna pengar på nåt hon tycker är kul är väl underbart? Det unnar jag henne absolut!
SANNA – ja precis! Det är ju HÄR mina kloka ord behövs.
Att predika för kören är väl bara onödigt.
Lady: Men du vet väl att andra människor tycker att de är väldigt äckligt med hår under armarna!? -Även på karlar kan det vara ofräscht…
Undrar bara vad det säger om Sandra (i detta fall) För att hon tycker du verkar psyksjuk?
Tycker bara att hon summerade vad många av oss verkar tycka om ditt babbel. Tycker inte att det säger någonting om henne, eller?
Men nu orkar jag inte med dig mer så jag ska följa ditt råd du gav någon annan här, skrolla förbi (för alltid) om jag ser ditt namn dyka upp i något sammanhang, överhuvudtaget
LD: jag förstår inte att du orkar.
Så många okunniga människor ser man sällan på ett och samma ställe.
Förstår fö inte hur det kan väcka såna äckligt stora aggressioner att en person yttrar sina åsikter. blir nästan mörkrädd över alla intoleranta människor som läser den här bloggen..
den lady dahmer är inte psyksjuk, hon bara brinner för denna typen av diskussioner och har både starka och bra argument.
jag håller inte med i allt, men i en del. jag tycker att man får göra precis som an vill med kläder och färger och att man ska respektera andras åsikter.
själv har jag en 4mån dotter som har kläder i alla färger. jag ÄLSKAR rosa, och visst jag hon rosa kläder hon åxå, men lika mycket grönt å brunt å lila å svart å ditt å datt. jag kommer inte styra hennes klädval å färgval i framtiden hon får ha det hon tycker är fint. jag hoppas inte hon blir en klänningtjejj bara för det tycker jag är fult
. men hon blir hon som mor sin, färgglad och bekväm
Håller med dig där LD. Beundrar din ork
”Men du vet väl att andra människor tycker att de är väldigt äckligt med hår under armarna!? -Även på karlar kan det vara ofräscht…”
Åh nää, då måste jag genast raka mig. Vore ju hemskt om någon såg att jag hade lite lurv under armen! Man kanske borde ha en hyvel med sig i väskan hela tiden?
Haha oj, LD gråter säkert nu när du avslöjade att det är många som tycker det är äckligt med hår under armarna! *buhuu*
Heja LD!
Jag förståååår inte varför det ska vara så svårt att se på Genus med öppna ögon? Så fort någon försöker säga något vettigt (för ALLA måste väl ändå hålla med om att ungarna är lika mkt värda oavsett vilket kön de kom med???) och folk ass. det till Genus blir ni livrädda och tror att det ska hoppa fram någon exstremistdjävul och ta alla era barns leksaker och kjolar?
Det är ju inte det det handlar om! Lyssna, läs och var öppensinnad för en minut så kommer ni snart se att att ni mycket väl håller med.
Varför vill man beröva sin barn olika möjligheter och dörröppningar? Varför skulle man vilja välja väg och propsa på ett specifikt beteende ÅT ungarna? Vi säger ofta att de ska få jobba med vad de vill när de växer upp. Varför ska de inte få klä sig hur de vill? Få möjlighet att prova på olika roller [och bli bemött med respekt!] innan de tillslut kanske hittar rätt.
Var öppensinnade gott folk. You might learn something.
Maja: ”Lady: Men du vet väl att andra människor tycker att de är väldigt äckligt med hår under armarna!? -Även på karlar kan det vara ofräscht…”
och var tror du att man har fått de tankarna ifrån då? att det är något man tänker på sen födseln? Nej, det är något som vi får lära oss tycka är äckligt, för att det sprids i media om att det är äckligt med kroppshår. Och i reklamer för t.e.x deo för kvinnor har kvinnan inget hår under armarna, vilket är lite konstigt då alla kvinnor har hår under armarna mer eller mindre. Allting vi ser, och hör påverkar oss. Vissa verkar tro att flickor föredrar rosa från födseln och pojkar blått. Men det är omvärlden som förändrar och påverkar synen på saker och ting för oss.
Och konsekvenserna av det har ju LD tagit upp för er redan…
Varför är det så jobbigt med diskussioner? Det är ju hur kul som helst! Man får tänka efter lite. Tänka ett steg längre. Använda hjärnan!
Lady Dahmer säger så många kloka ord så jag blir rörd och stolt!
”Haha oj, LD gråter säkert nu när du avslöjade att det är många som tycker det är äckligt med hår under armarna! *buhuu*”
Barnslighet på hög nivå, alla är fria att tycka vad de vill och alla är givetvis precis lika fria att se ut som de vill. Personligen så tycker jag att det är ganska äckligt att se hur ganska många av er för er i en diskussion, personangrepp och spydigheter, men det brukar låta så när man inte riktigt kan tala för sin sak.
Hejja Lady Dahmer! Den klokaste kvinnan på vår jord
Bra talat LadyD OCH att du orkar ta diskussionen. Så svagt att folk som inte kan argumentera tillbaka väljer att gå på personangrepp eller väljer att missförstå.
Finns det ingen av de som påstår att små flickor alla plötsligt VÄLJER rosa av helt egen vilja, förstår att det är vad vi alla är indoktrinerade i, hemma, på dagis, bland kompisar osv
Sen är det ju upp till var och en men diskussionen kan ju vara intressant ändå. Varför det är okay för tjejer att ha byxor men killar får inte ha kjol. Gå bara tillbaka till 20 talet så var det färskräckligt att tjejer hade byxa. Saker och ting förändras, vi utvecklas och för att vi iallafall ska ha VALFRIHET måste vi vara medvetna om vad som styr oss, vad vi påverkas av.
Jag är själv en hyfsad tjejtjej, gillar rött o rosa, gärna klänning och klackskor. Men anledningen att jag gillar det är ju för att jag blivit pådyvlad det under 36 år. Av samhället, av andra, tidningar osv
Allt är så könsfixerat. Hur man ska vara, se ut och bete sig beroende på kön. Det är ju det som genusdebatten handlar om. Inte hurvida man ska tvinga sina barn att ha rosa eller inte. Men den som säger att inte föräldrar påverkar sina barn lever i förnekelse.
Det roliga är ju alla här som försöker försvara Engla med ”låt barn vara barn och Jolie själv välja det hon vill leka med”
Det är ju precis DET som genus går ut på!
daaahhh
Lady Dahmer is in the house again! Har Engla betalt dig för att diskutera här tro, hon lär ju få mer besökare när genus diskussionen sätter igång;)
intressant att majoriteten här rackar ner på lady dahmer som faktiskt vill föra en saklig diskussion och få er att tänka ett varv till, varför gör vi som vi gör?!
ännu mer intressant är att det ni sitter och rackar ner på är sånt man (jag) läser på lärarutbildningen.. men sen vet vi väl alla att sånt man läser på universitetet är ordbajseri, eller hur va de
Lady Dahmer: Tror inte det är så stor idé att diskutera med tex ”Laura” tyvärr, eftersom hon uppenbarligen inte kan hänga med i de allra enklaste resonemang – nästan lite pinsamt. Kommentaren från henne 21:07:39 tex, tror seriöst inte att hon rent intellektuellt förstod poängen där… Du har för höga tankar om folk när du tror de låtsas missförstå för så tror ja tyvärr inte alltid fallet är…Tragiskt nog.
All heder åt dig dock som orkar föra fram dessa åsikter. Jag håller med om varje ord men är för lat för att själv formulera mig
Lady D du äger!!!!
Som alla kanske märker skrev LD i sin egen blogg nyss att hon hade en diskussion här, därav alla stöttande kommentarer för henne det sista.
Annars, SANNA som skrev att det är såhär på landet/förorten där folk lever kvar i 50-talet: DU borde nog rannsaka dig själv och dina fördomar! Du kanske inte dömmer barn efter leksaker och kläder men du dömmer uppenbarligen folk efter vart de bor någonstans. Det är väl lika illa det?
Erica: Håller med om att det man läser om genus på lärarutbildningen är himla bra och det är faktiskt sånt som alla föräldrar borde läsa! Det får en verkligen att tänka till och att just tänka till kring varför man gör som man gör är grunden till förändring. Sen kan man diskutera en del människors väl extrema åsikter kring barn och hur de ska behandlas för att inte de stereotypa könsrollerna ska få näring.
Anledningen till att många här blir upprörda på varandra, tror jag, är att tonen i resonemangen inte är speciellt trevlig. Vill man övertyga folk om något så borde man nog göra bäst i att i alla fall visa lite respekt för varandra.
Jag är femton, LD is my förebild and I’m proud
Förstår inte hur man kan vara motståndare till Genus, snacka om okunnighet…
Det finns en hel del massa forskning och teorier om genus”vetenskap” men faktiskt ingen direkt fakta. Man har inte kommit fram till någonting, Lady D och alla andra genusförespråkare kan tro att de har rätt i sin ideologi, men de kan inte säga att det vet att de har rätt. För ingenting har bevisats.
Vad som däremot har bevisats är att både inom djurvärlden och människovärlden så fungerar hanar/män och honor/kvinnor olika. Hanen har ett vackert utseende, stora muskler eller en speciellt vacker sång som är till för att attrahera honan – eller också – mannen är den som vanligtvis får ragga på kvinnan ifall det ska bli något. Honan tar hand om ungarna medans hanen beskyddar och fixar käk – eller också – kvinnan stannar hemma med barnen eftersom att mannen oftast tjänar mer pengar och då tjänar hela familjen på att mannen jobbar medans modern är mammaledig. Man måste naturligtvis inte göra så här, men vad som är bevisat är att det är det NORMALA.
Varken vi eller djuren har konstruerat de olika könen, det har naturen sett till att göra. Färger ser jag inget samband med, så där kan jag gå med på att ungarna själva blir påverkade av varandra. Men att flickor gärna tar hand om sina dockor och att pojkar leker krig är ingenting konstigt – och heller inte fel.
Alla har rätt att uppfostra sina barn som de själva vill, men Lady D – att barnen skulle bli förvirrade av könsnormerna? Jag tror snarare att du gör dina egna barn väldigt förvirrade. Har din dotter kanske fått höra ”Vilken söt liten pojke” någon gång? Hur tror du att det känns för henne?
Låt flickor vara flickor och pojkar vara pojkar. Det finns ingenting fel att finna i det. Kvinnan med sina typiska kvinnliga egenskaper är en otroligt trevlig skapelse att ha att göra med, precis som mannen med sina manliga dito är det han med.
Motsatser och olikheter attraherar varandra. Så fungerar det i naturen. Jag älskar självklart min man trots att vi har många lika egenskaper (intelligens, konservativa värderingar och en inbyggd vänlighet och empati som är ganska svår att finna hos människor idag), men varför är jag sexuellt attraherad av honom? Inte för att han ser ut som mig – det kan jag lova er. Hade jag blivit kåt på små, taniga tjejer med minituttar och långt hår så hade det varit lite underligt. Inte på grund av ombytet av sexualitet i sig, men på grund av just naturens lagar. Jag vill inte vara tillsammans med en kopia av mig själv, jag vill allra helst ha motsatsen. Mycket direkt motsatsen. Jag vill ha en stor hårig man med kortklippt frisyr och mer hull på kroppen än vad jag själv har. (Och en sådan man har jag således.)
Även i homosexuella par kan vi se att en av parterna har en mer kvinnlig roll medans den andra har en mer manlig (jag har många homosexuella vänner och vet alltså vad jag talar om – jag spekulerar inte bara). Jag talar nu både om utseendet men självklart även om de personliga egenskaperna.
Män och kvinnor är och kommer alltid att vara olika. Vi må tillhöra samma art (även om det i sig kan vara svårt att tro ibland
) men vi blir ALDRIG samma kön. Jag hyllar min kvinnlighet så som den är. Inte så som någon genusforskare tror att den skulle kunna vara om jag hade blivit uppfostrad annorlunda.
Filosofi och teorier är ett ämne för sig – blanda inte ihop det med vetenskap.
Jag önskar att fler, många fler, blev utbildade inom genus. Dagispersonal, lärare, sjukvårdspersonal, krogvakter etc. Det skulle skona barn och ungdomar (och vuxna för den delen) en massa skit. I min diktatur skulle genusutbildning vara fucking mandatory.
LÄR ÄR ER NÅGOT, FOLK
genus är inte så hemskt som det verkar, sluta lägga er på tvären för utveckling och jämställdhet! Sluta uppfostra flickor till våp och män till våldssamma as.
Cate, Det är skillnad på fördomar och uppfostran. Jag smyger inte med att jag har fördomar, som du märker.
Jag verkar vara den första mannen som skriver några rader i denna diskussion. Genus är inget att frukta, utan är något att omfamna med stor lycka. Jag blev själv väldigt traditionellt uppfostrad och i och med mina akademiska studier så har en helt ny värld öppnats. Ibland kan det vara ganska roligt att kolla tillbaka hur konstigt jag såg på saker och ting i min ungdom eller hur andra resonerar.
ELIZ: vilken underbar sammanfattning
HANNA: Jag håller inte med dig! Du tar bland annat upp rädslan att bli förväxlad t.ex. som du skriver till LD ”Har din dotter kanske fått höra ”Vilken söt liten pojke” någon gång? Hur tror du att det känns för henne?”. Detta är ett klassiskt exempel på genus BIAS eller med andra ord könsförvirring. En liten historia är kanske passande (PS. en tankenöt för vissa):
”En man och hans son vandrade i fjällen. Sonen ramlade och skadade sig så illa att han blev tvungen att fara till akuten. Då den jourhavande kirurgen såg patienten: Herregud det är ju min son!
Hur går det ihop? – Dags att ta av sig de stereotypa glasögonen från 50-talet”
För det andra så kritiserar du forskningen att det inte har kommit fram till någon fakta/sanning(evidens) inom genus. Har du läst några riktiga vetenskapliga artiklar (som följer IMRAD-systemet) för att ens kunna dra sådana slutsatser? Inom den medicinska forskningen har man sett att män och kvinnor ibland uttrycker samma sjukdomstillstånd olika, vilket med största sannolikhet beror på hur vi är uppfostrade och formade av ett stereotypt samhälle. T.ex. män ska inte gråta etc. Exempelvis har DU två patienter framför dig (en man och en kvinna – samma ålder, inga kända sjukdomar):
- Mannen: har kraftiga bröstsmärtor, känns som en ”ångvält kör över bröstet”; strålande smärta från bröstet upp mot hakan och ut längsmed vänster armen. Klassiska symtom (skolboks exempel) på hjärtinfarkt. Behandling sätts in och mannen tillfrisknar.
- Kvinnan: har tryck över bröstet, ont i magen, värk i skulderpartiet, yrsel och illamående. Symtom som troligen skulle härledas till STRESS (pga. stressigt på jobbet, ska ta hand om familjen och obetalt hushållsarbete). Kvinnan skickas hem för att ta det ”lugnt” och sjukskrivs från jobbet. Till saken hör det att kvinnan OCKSÅ uppvisar klassiska symtom för hjärtinfarkt (men diagnosboken är skriven efter män och hur de uttrycker hjärtinfarkt). Hon avled tyvärr kort efter och hittades senare av hennes man i hemmet.
Näe då! Genus är ju ”inte” viktigt…in your ass! Ibland är det LIVSAVGÖRANDE! Rätt och snabb behandling vid hjärtinfarkt är avgörande för chanserna att överleva! Förut (innan genus forskningen) behandlades dessa patienter olika, vilket fick till följd att fler kvinnor fick allvarligare komplikationer eller dog rent utav pga. feldiagnos. Detta pga. att dåtidens forskning oftast gjordes på enbart män och därför skrevs skolboken efter mäns erfarenheter.
Boys in pink, make people think!
I människors sinnesvärld konstrueras skillnader jämt och ständigt som ofta har sitt ursprung från ologiska slutsatser som ofta framstår som logiska sanningar tillslut. Ett exempel på detta är:
- Ingen katt har två svansar, en katt har en svans mer än ingen katt, alltså, en katt har tre svansar.
Det må vara så att exemplet är förenklat och kan verka väldigt banalt men det skildrar på ett lätt överskådligt sätt hur fel det kan bli när man ska tänka logiskt. När en skillnad väl är accepterad så får den ofta en avgörande betydelse.
Man talar ofta om skillnader mellan kvinnor och män, både fysiska och psykiska. Vem har inte hört: kvinnor är från Venus och män från Mars. Om skillnader ska finnas mellan kvinnor och män så är det också en FÖRUTSÄTTNING att det finns likheter. Är alla män lika varandra eller är alla kvinnor lika varandra? Nej, de delar på anatomiska likheter mellan varandra (könsorgan, hormonfördelning etc) men hur är det med egenskaper, känslor.
Är beteende biologiskt nedärvda eller är det så att vi har lärt t.ex. männen hur de ska vara och bete sig med deras känslor. Vem har inte sett någon säga åt en pojke som gråter att han inte ska grina? Ju mer man säger åt pojken att inte grina så inser han tillslut att hans beteende inte är önskvärt och tillslut så ”tuffar” han till sig. Nästan gång då han vill gråta så måste han hålla inne gråten. För han vet mycket väl att om han börjar gråta så blir han tillsagd – vem vill bli tillsagd!?
Personligen tror jag att alla beteenden är inlärda på det ena eller andra sättet men bara för att vi lärt oss på ett sätt måste det fortsätta vara på det viset.Socialt skapade med andra ord. Vissa påstår att man inte kan lära en gammal hund sitta men stämmer det verkligen? För i tiden ansågs det att kvinnor inte kunde köra bil eller inte kunde bestämma över sin egen ekonomi. Vi vet nu idag att kvinnor mycket väl kan köra bil och i många fall bättre än vi män.
Tittar man tillbaka i historian ser man hur kvinnors rätt vuxit fram genom åren. 1858 så kunde en ogift kvinna bli myndig över 25 år efter domstolsbeslut men om hon gifter sig åter blir hon omyndig förklarad. Sen kom ju kvinnors rösträtt 1921 då de äntligen fick rösträtt till alla val i Sverige. 1939 fick inte förvärvsarbetande kvinnor avskedas på grund av havandeskap, förlossning eller giftermål, detta vara bara för drygt 70 år sedan denna lag infördes! 1987 så får vi den första kvinnliga VD i ett börsnoterat företag. Vi har ju alla olika förutsättningar (fysiskt och psykiskt) – uppfostran och stimuli avgör hur vi utvecklar, främjar eller tillbakabildar olika förmågor och egenskapar som vi besitter.
Manliga systern från norrland: Jag tror jag är kär i dig! Mycket, mycket bra och informativt skrivet..!!!
Underbart!
Vilken rolig debatt!
Så sött när folk försöker verka kunniga samtidigt som de är så rasande irriterade och ilskna.
Det finns liksom ingen substans i det som skrivs, det enda som kommer fram ur bokstäverna är kastade pajer och kritik utan eftertanke.
Go LD, Go! Fler som du behövs, det märks tydligt bara genom att läsa kommentarerna från några av inläggen ovan.
Manliga systern: har du en egen blogg och vill du gifta dig med mig?
Jag tar mig friheten att re-posta dina härliga kommentarer i min blogg för du uttrycker dig inte bara fantastiskt utan besitter även en hel del kusnskap som jag vet att mina läsare skulle uppskatta!
HANNA – det har redan påpekats på vilket sätt du har fel så det behöver jag inte adressera. Ang. min dotter så ja visst tror folk att hon är pojke ibland. Hur känns det för henne? Eftersom att det i VÅR familj inte är intressant med kön så vet hon inte ens vad en pojke är. Hon vet att vissa människor har snoppar och vissa snippor, men vi talar inte om människor utifrån deras kön. Vi pratar inte om pojkar och flickor.
Men även om det nu vore ett problem så ligger inte det hos MIG utan hos er som gör skillnad. Jag blev själv kallad för pojke när jag växte upp och det var jättejobbigt. Tänk om jag istället tillåtits vara mig själv utan en massa förväntningar så hade jag kanske sluppit växa upp och känna att jag inte var en riktig flicka!
Jag kommer ge min dotter en stor dos självkänsla och verktygen att hantera ev. negativa kommentarer om hennes utseende eller beteende eller vad det nu må vara. Lösningen är INTE att anpassa henne efter en norm för att göra ANDRA nöjda.
Att hon skulle bli könsförvirrad är trams. Hon vet vad hon har mellan sina ben. Det är ingen förvirring där.
Och att motsatser skulle attrahera varandra… vilket kvalificerat skitsnack!
Ofta i diskussioner om genus och könsroller så är det alltid utan undantag någon som uttrycker rädsla och oro för att vi ska bli en könslös grå massa, att vi ska sluta attraheras av varandra och hur viktigt det är att män och kvinnor får vara olika just för att de… ja, ska komplettera varandra.
Vissa av mina väninnor och jag kompletterar varandra skulle jag vilja påstå…. men vi är ju av samma kön, så hur hänger det ihop?
Och jag och min man är väldigt lika istället. VÄLDIGT lika. Betyder det att vi inte kompletterar varandra? Och varför är det viktigt att man gör det? Är det inte viktigare att man passar ihop? Vi har gemensamma intressen och tycker och tänker lika om det mesta. Jag vet inte om det innebär att vi kompletterar varandra på nåt sätt… men vi trivs förbannat bra ihop istället!
Jag förstår inte den här tanken att man måste bevara könsrollerna för att vi ska passa ihop. Det är ju snarare tvärtom känner jag. Tänker speciellt på en av de mest sålda relationsböckerna genom tiderna; ”män är från mars och kvinnor är från venus”.
Tänk vad mycket problem och missförstånd som skulle undvikas om vi INTE fostrades så jävla olika!
——————————————————————————–
Du, hanna, hade varit lika heterosexuell oavsett hur idealet och normerna sett ut. Även om män och kvinnor hade klätt sig exakt lika och betett sig exakt lika. Sexualdriften är inte beroende av klänningar och öldrickande, normer och ideal.
Smyckeshängaren är helt underbar! Min äldsta dotter är ungefär lika gammal som Jolie och också helt såld på dans och ballerinor
. Kan tipsa om den här sidan som har väldigt fina saker http://www.ballerinagifts.com/. Det verkar som om de skickar till Sverige också.
Heja LD!! Fan vad du är klok människa. Älskar att läsa dina inlägg. Behöver inte skriva några egna då du redan tar orden ur min mun.
Matilda o LADY DAHMER
Ni har helt rätt !!!!
Matilda jag läser oxå (nu klar) lärarprogrammet för att bli pedagog o förskoleklassen. JÄTTEBRA böcker om genus o vårt sammhälles syn på kön! Det borde verkligen alla föräldrar läsa (speciellt hon som skrev under JAG…)
De dummaste jag läst är det JAG skrev- visar att hon verkligen inte ens vet vad jämställdhet går ut på … pinsamt att uttala sig… snälla de enda jag skrev va att Engla ska se över de fack hon sätter sina barn i….-för det tycker jag – sorgligt att man gör så mot sina barn. Istället borde man se till barnet-inte dess kön.
Och NEJ -barnen har väl för fan inge val om de blir uppfostrade från de e bebisar att de e en liten prinsessa herregud- skärpning !!!!!!!!!!
Äh, låt LD vråla ut dina sviter från barndomsåren bäst hon vill, jag tror att hon behöver det. Att växa upp med en kedjerökande grekisk pappa på Solvalla kan inte ha varit lätt, tro mig.
De som är så extremt rädda för genus och tror att det handlar om att sudda ut det manliga och kvinnliga har i mina ögon extremt stora problem med sin egen existensialism. Därför måste de stenhårt hålla kvar vid de sneddrivna föreställningar om vad som är manligt och kvinnligt. Tragiskt egentligen.
Det manliga och det kvinnliga är vackert men inte de fördomar och de vansinniga föreställningar om dessa två som finns i samhället.
Varför är det så hemskt att vilja ge de båda könen samma möjligheter och bemötande? Varför är det så hemskt att vi vill att barnen oavsett könstillhörighet, etnicitet, sexualitet m.m. ska få samma möjligheter etc?
Jag tycker faktiskt att hela debatten kring genus är urlöjlig.
Det är inte barnens klädsel eller leksaker vi behöver ändra på. Det är andra människors uppfattning och syn på kvinnligt och manligt.
Min dotter ska kunna gå klädd som rosa ballerina och uppföra sig på ett visst sätt och ändå få full respekt för den person hon är. Inte för den flicka hon är. Vi behöver inte lägga till traktorer, bilar, grönt, blått star wars och vad det nu kan vara. Våra barn ska få den respekt de förtjänar oavsett vilka kläder de har, vilket kön de tillhör eller vilka leksaker de använder.
Är min flicka tystlåten, försiktig och lite blyg har det inget att göra med att hon är flickig. Det är hennes personlighet. Hon skulle inte bli mera vräkig av att vi lade till några leksaker till samlingen.
Däremot kan vi uppmuntra henne att ta mer plats för att hon är lika mycket personlighet som alla andra och att hon har rätt att vara precis den hon vill vara.
Nu jobbar vi på barn nummer två, och innerst inne hoppas jag på en stor och stark pojke som är ett givet blivande stjärnskott i NHL. Han kommer med största sannolikhet inte att få kränga på sig något rosa eller låna mitt läppstift. När han blir gammal nog att bestämma själv kan han spara undan veckopengen och köpa sig något rosa eller ett läppstift om han vill det och väljer han att använda något som anses vara kvinnligt ska han få göra det utan en massa kassa kommentarer från människor med mindrevärdeskomplex.
Däremot har han all rätt i världen att visa känslor gråta vara mjuk och allt annat som trista människor inte förväntar sig av en pojke. Han kommer att vara människa, en personlighet och han kommer att ha känslor precis som alla andra.
/Rosa/Blå
Rosa/Blå:
Men det är ju precis det som genus handlar om dvs att man själv ska få välja utan att bli hånad och ifrågasatt för sitt val.
Ja i grunden är det precis vad genus handlar om. Tyvärr har en del människor dragit genusdebatten till det yttersta och gjort den löjlig.
Köper jag något rosa till min dotter blir jag påhoppad i kön av rabiata morsor som påstår att de är genusförespråkare. De skäller om hur jag fördärvar min dotters framtid genom att klä henne i rosa och de påstår att min dotters klädsel är orsaken till vad som anses vara manligt och kvinnligt samt människors uppfattning kring könstillhörighet.
Jag anser att det är ren idioti. Min dotter är precis lika mycket person och människa som vilket annat barn som helst. Hennes person, hennes vilja, lycka och framgång i livet ska inte speglas av vilka kläder hon väljer när hon blir större.
Jag kommer alltid att kräva att mina barn blir behandlade och bemötta med respekt och utifrån de personligheter de är och inte utifrån könstillhörighet eller vilket klädesplagg de har.
Sådana föräldrar som är rabiata och hugger på minsta lilla, flyger på andra föräldrar i butiker och beter sig oföredömligt är endast ett pinsamt inslag i genusdebatten. De förlöjligar den helt enkelt.
ROSA/BLÅ –
Det känns lite ledsamt för din kommande son att du redan har förväntningar på honom utifrån hans kön.
Men jag måste fråga om du inte tror på miljö som en del i formandet av barns personlighet och intressen?
Du tror inte att du genom uppmuntran eller andra pedagogiska insatser skulle kunna hjälpa din tjej (om du ville menar jag) att bli lite mindre blyg och mindre försiktig och våga ta för sig mer?
Du tror inte att det spelar någon roll alls?
Och du tror inte heller att det bemötande ett barn får av sin omgivning alls påverkar barnets utveckling?
Och tror du inte att olika lekar hjälper barnet att träna på olika sorters färdigheter och talanger?
Genus handlar i grund och botten om hur vi bemöter varandra. Hur barn bemöts. Hur barn uppfattas. Manligt och kvinnligt. Stereotyper, fördomar och förväntningarna som följer med det.
Man vet idag att barn bemöts olika, beroende på vilket kön de har. Man talar mer till flickor. Kramar dem mer. Säger åt dem att vara försiktiga. Tröstar mer. Uppmuntrar stilla lekar (vilket flickleksaker gör då de är mer passiva än pojksaker och flickkläder gör då de är gjorda i ömtåligare samt tajtare material. En flicktröja t.ex i strl 110 är hela TIO centimeter kortare och mycket smalare/tajtare än en pojktröja i strl 110!)
Pojkar är man kortare med, ger tydliga order, tillåter mer, uppmuntrar mod och viftar bort gråt i större utsträckning.
När det kommer till kläder och färger så vet vi även att de påverkar hur människor uppfattar oss. Och hur vi blir uppfattade stärker förväntningarna och förväntningarna i sin tur påverkar hur vi bemöts. Hur vi bemöts påverkar i tur vår självbild och vår personliget.
Detta gäller speciellt för barn som inte har kunskap eller erfarenhet att kunna tänka kritiskt.
En flicka i rosa klänning uppfattas på ett sätt medans en flicka i jeans och tröja uppfattas på ett annat. Således får de – tråkigt nog – olika bemötanden. Inget konstigt med det. Men som genusmedveten förälder så är man uppmärksam på hur dessa bemötanden påverkar våra barn.
Och utifrån det gör vi våra val; hur vill jag att mitt barn blir bemött? Hur kan jag påverka detta?
Absolut.
Men allvarligt: HAR du verkligen blivit påhoppad av en främmande människa när du köpt ett rosa plagg?
Rosa/blå: Du kanske ska byta butik?
ROSA/BLÅ – menar du på fullt allvar att du ofta blir påhoppade av okända genusmorsor när du handlar kläder till dina barn?!! Det låter jättemärkligt! Vart bor du?
Jag har ALDRIG varit med om det när jag handlat rosa eller nåt annat typiskt tjejigt till min dotter. Jag känner ingen annan heller som varit med om det. LÅter oförskämt!
Dock så är det tyvärr så att din flicka blir påverkad av det hon har på sig. Och det i sin tur påverkar hennes framtid. Det är bra att vara medveten om detta. Och det är bra att veta hur man kan göra för att motverka och skapa balans så att ens barn får alla möjligheter att utvecklas utan en massa föreställningar och förväntningar från andra människor.
———————–
För övrigt så kan vi konstatera att i DEN HÄR diskussionen så är det genusmotståndarna som står för personangrepp och påhopp. Inte vi som är genusmedvetna.
Är det så svårt att förstå att genus inte handlar om att begränsa utan att öppna dörrar, så barn, vuxna etc. inte har två möjligheter utan 100 istället. Exempelvis:
En förälder går med sin son till godisbutiken som anordnat lösviktsgodiset efter färg (precis som görs med kläder på barnavdelningen). Tillsammans ska de handla lite lördagsgodis till sonen. Sonen börjar plocka svarta lakritsbåtar och blå gelelejon (killfärger) och när han väl börjar plocka från den ”andra sidan” som innehåller bl.a. rosa gelehallon och röd klubbor (tjejfärger), så kommer plötsligt expediten fram (samhället med gamla stereotypa värderingar).
- (Expediten) Du kan ju inte ta från den sida, du är ju ingen flicka! Vad är du för pojkflicka!
- Pojken tittar förvånat på sin förälder: Varför får jag inte välja de saker som jag vill ha?
- Föräldern svarar (genus inspirerad): Jag vill inte begränsa dig, som samhället vill göra! För mig så får du välja på allt som finns här i ståndet oavsett färg, form och egenskaper. Jag är lika stolt oavsett dina val!
Kanske dags att skriva en bok ”genus for dummies”, finns ju en ”dummies” bok för nästan alla ämnen.
Jag är övertygad om att mina barn inte far illa av att bli klädda de färgerna. Det handlar inte om färger, det handlar om vuxna människors fördomar och förväntningar efter att de själva har blivit präglade under sin uppväxt.
Min flicka kommer därför att få fortsätta bära rosa plagg ibland och jag kräver att hon blir bemött utifrån sin person. Vad hon har för kläder på sig ska inte vara avgörande.
Det är väl inte trist att jag har förväntningar på min framtida son? Jag har inte samma förväntningar på min dotter. Främst för att damhockey är så otroligt trist när de inte får spela på samma villkor som männen. Vill sonen bli advokat eller liknande får han bli det, men så länge mina barn bor under mitt tak ska de vara fysiskt aktiva med någon sport. Vad det sedan blir är upp till dem. De kommer att få prova på flera olika saker. Hockey är dock det jag kommer att uppmuntra mest då jag har mest kunskap och intresse gällande hockeyn.
Här hemma finns olika leksaker för flickan.
Det är någon sönderslagen docka, det är bilar, helikoptrar, tåg och diverse annat.
Jag har aldrig påstått att olika lekar inte utvecklar olika färdigheter och kunskaper. Du läser in för mycket i vad folk skriver och bildar dig felaktiga uppfattningar. Ibland tror jag att du vill hitta det du upplever som fel och brister för att kunna slå folk på fingrarna och tillrättavisa dem eller skapa en debatt trots att det är helt onödigt.
Naturligtvis påverkar bemötandet våra barn, men våra barn ska inte behöva ändra på sig, sätta på sig andra kläder eller leka annorlunda för att människor ska uppfatta dem så som vi önskar. Människor ska uppfatta dem som vilka personer de är oavsett vad våra barn har för kläder vad de leker med och hur de uppför sig.
Vår tjej skulle säkert ha varit mindre blyg och vågat ta för sig mer om hennes mamma och pappa inte hade varit så blyga och tystlåtna av sig
Vi har jättesvårt för den biten.
Ja, jag har blivit påhoppad av en vilt främmande människa i butik.
Nej, jag tänker inte byta butik. Jag vill kunna fortsätta att handla rosa, rött, svart, grått och brunt utan att främmande människor ska lägga sig i och anta saker de inte har en aning om.
Rosa/blå: Fast det är ju faktiskt bara fakta att man bemöts i relation av det man har på sig. Det är ju faktiskt så det är. Fördomar, som du skriver. Och även om du skriver att din dotter inte SKA behöva mötas så, så är det precis så hon möts. Men å andra sidan, har man inga fördomar lär man sig ytterst lite om omgivningen.
Men vad är vi för föräldrar om vi låter våra barn tryckas ned av en främmande människas dumma kommentar?
Då är det bättre att utrusta barnet med de verktyg som krävs för att kunna hantera sådana händelser. Onödiga kommentarer dyker upp var stans. Ska barnen behöva slås ned av dem?
Jag kanske är lite för hårdhudad när det gäller den biten, och till viss del förväntar jag mig att mina barn ärver den egenskapen.
Det finns absolut inget någon skulle kunna säga till mig som skulle göra att jag kände mig som en sämre människa, eller annorlunda mot den person jag är.
Kanske beror det på att jag inte tycker om andra människor och därmed inte lägger någon vikt vid vad de säger, eller så är jag bara så luftig i skallen att jag inte har vett att bry mig.
Men jag kommer fortfarande att vägra ändra på mina barns kläder leksaker eller vad det nu kan vara för att omgivningen ska bemöta dem annorlunda.
Sedan får ni tycka vad ni vill om den saken.
Bor förövrigt i en liten stad i mellersta Sverige.
Barn ska absolut inte behöva ändra sig. Det är ju det som är poängen! Könsrollerna som vi har idag tvingar ju in ungarna i roller de kanske inte trivs. Föreställ dig att du är en pojke som växer upp i en värld där bara flickor kan ha flätat hår och hålla handen och viska hemlisar med sina kompisar och där pojkar brottas och ha byxor med fickor på som man kan stoppa sten i.
Om man nu tycker om brottning och stenar så är ju detta inget problem, men om man hellre vill ha flätat hår och viska hemlisar… vad händer då? Vad händer om din son inte vill spela hockey utan egentligen vill dansa balett?
Kommer du ge honom möjligheten att ta reda på det innan han bestämmer sig för vad han ska göra? Tänk om han hellre vill bli förskollärare eller sjuksköterska än advokat?
Könsrollerna tvingar barn att ändra på sig. Genus bejakar barnet.
Sen håller jag med om att vuxnas föreställningar bör förändras och att ditt barn ska bli bemött som en individ oavsett vad hon har på sig. Men det funkar inte så. Och som förälder är det viktigt att man är medveten om det. Kläder påverkar människors uppfattning och således deras bemötande.
Tänk efter själv… hur uppfattar du t.ex en människa i en mörk kostym? Hur uppfattar du en människa i glada färger? En människa i ullkofta och näbbstövlar? En människa med utmamande kläder eller en med sedesamma? En man med smink? En punkare? En clown? En kvinna i slöja? osv
och att du blivit påhoppad av EN människa vid ETT tillfälle kan ju inte sätta tonen för hur du uppfattar genus och feminister! Shit – jag har blivit påhoppad flera gånger bara i det här kommentarsfältet! För att inte tala om hur ofta jag får påhopp från människor annars.
Ja om han vill dansa balett har vi nog ett problem. Antagligen skulle han vara för stor och klumpig för att bli någon vidare stjärna. Jag är 185 cm och min man är 206 cm. Dansare brukar vara nätta och lite smidigare. Sedan skulle han nog tycka att det var otroligt trist att varken jag eller pappa uppskattade att titta på balett.
Vi kommer att uppmuntra olika sporter. Så länge de utövar någon form struntar vi egentligen i vilket. Men balett är ju ingen sport. Vill han bli förskolelärare eller sjuksköterska är det ju trist för honom. Det brukar inte generera några pengar, men är han lycklig och tillfreds med sina val i livet står vi bakom.
Ärligt talat så lägger jag inte mycket vikt vid vad människor har på sig så länge de inte har sjukt dålig smak eller klär sig som luffare. Så länge de är trevliga, har fina tänder och luktar gott struntar jag i vilket.
Det har hänt 1 gång att jag har blivit påhoppad i butik ja. Det har hänt betydligt fler gånger i andra sammanhang och därav mitt resonemang.
måste han bli en stjärna? Kan han inte få dansa för kul? (eller vad han nu vill syssla med) Och skulle inte du och din man kunna LÅTSAS att ni är intresserade för era barns skull? Oavsett vad det gäller?
Det känns som du redan har väldigt bestämda uppfattningar om vad dina barn ska syssla med och det kommer ju påverka dem på gott och ont. Press från föräldrarna kan vara riktigt jobbigt för barn att hantera.
ang. kläder så kanske du struntar i dem, men faktum ÄR att du blir påverkad av det. Undermedvetet. Det blir alla människor, utan undantag. Speciellt om man inte ens vet om att det är så vi funkar.
Även de av oss som är medvetna om hur det funkar har svårt att värja oss mot inlärda mönster och föreställningar.
Rosa/blå: men nu säger du ju emot dig själv. Du skriver att din dotter ska inte behöva bemötas utifrån vad hon har på sig. Sen skriver du att du inte bryr dig vad folk har på sig så länge de ”inte har sjukt dålig smak (vem avgör det???) eller klär sig som luffare” (kanske inte de tycker). Den ekvationen får inte jag ihop iaf. Fördomar, som sagt…
men nu handlar genus inte om att ta bort och förbjuda utan om att bredda rollerna och utöka möjligheterna. Så du kan bortse från de som hoppas på dig och ta till dig vad genus verkligen ÄR.
Jag tipsar om ”ge ditt barn 100 möjligheter istället för 2″. Så jävla bra bok!
Jag uppmanar ALLA föräldrar att omedelbums beställa boken. Jag smickrar gärna mig själv med att jag är lite av en genusmammaexpert, men till och med jag (som faktiskt är ganska påläst) har fått tvåhundrafyrtioelva aha-upplevelser sen jag började läsa.
Boken ger konkreta tips på hur man kan bredda rollerna och hur man kan motverka stereotypa mallar. Ett fantastiskt bra verktyg att ta till.
Boken belyser de genusfällor och krux som finns i vardagen. Allt från hur vi reagerar när pojkar kramas med varandra ”Brottas ni?!” till hur man arrangerar leksakerna i barnens rum (och hur vi på så sätt lär barnen HUR man ska leka med vissa leksaker, istället för att erbjuda kreativitet)
Boken tar upp olika förväntningar vi har på flickor och pojkar och hur vi ofta har förutfattade meningar som i sin tur påverkar och formar våra barn; ”flickor kan inte leka tre”, ”kärlek börjar med bråk”. Osv.
jag undrar lite som johanna hur du tänkte där….
vad tänker du om folk som klär sig som luffare, (hur då?) har dålig smak (vad är dålig smak?) eller fula tänder?
JOHANNA: instämmer.
Jag har alltid hållit på med amerikansk fotboll (när jag var yngre) och kampsport nästan halva mitt liv, men även om min dotter eller son inte skulle vilja hålla på med dessa så kommer jag inte att hindra dem. Även om det skulle syssla med någonting som jag tycker är det TRÅKIGASTE på jorden. Att vara förälder handlar om att stödja och främja sitt barn utveckling och dessutom vara en störrepelare då livet ibland bjuder på motgångar men även vara där för dem i sina framgångar.
Vissa verkar ju ha bestämmt hela livet för sina barn och vad de får göra och inte göra och vad det får bli och inte bli – känns det speciellt fritt, hmm!? Njäää.
Johanna:
Så om du ser en människa med trasiga och slitna kläder, en människa som ser riktigt sliten ut tar du dig inte en funderare över vad den människan egentligen är för en människa? Det är klart som korvspad att man undrar.
Ser jag en människa som är riktigt osmakligt klädd tänker jag säkert en tanke om den människan också, men det behöver inte vara en negativ tanke. Utifrån en dåligt klädd människa skulle jag dra slutsatsen att den säkert hade alldeles för mycket att göra eller att tänka på och att utseendet därför inte prioriterades.
Vad jag tänker om en människa klarar jag av att hålla separerat från hur jag bemöter en människa och hur jag behandlar människan.
Lady Dahmer:
Det är en självklarhet för mig att man alltid satsar 100% och att man vid alla tillfällen gör sitt bästa. Nu tänker jag främst på hockeyn, men har man kunskap, stöd och pengar bakom sig är chanserna goda att en stjärna utvecklas. Vi skulle aldrig lägga ner tid och pengar på något som det inte satsas helhjärtat på.
Vill han dansa balett på hobbynivå när han är vuxen får han gärna göra det. Men jag är väldigt lycklig om jag slipper sitta och få kväljningar av att vara uttråkad medan han är ung.
Lady Dahmer:
Någon som har gula/bruna/svarta och sneda tänder har inte särskilt fina tänder. För mig är det viktigt med en hygienisk mun som inte ser äcklig ut. Jag har tyvärr väldigt svårt att hålla kräket tillbaka när jag ser en människa med snuskig mun. Jag kan därför knappt titta på min pappa när jag pratar med honom, och jag skulle aldrig låta honom ta i mig först han har fixat sina tänder.
ROSA/BLÅ – klart som fan man har olika funderingar beroende på hur människor ser ut. Thats my point! Vi har olika förväntningar som påverkar hur vi bemöter varandra (jodå! Du kan INBILLA dig att det inte påverkar dig, men faktum är att det gör det)
för övrigt så tycker jag att du har orimligt höga krav på dina barn och förvånansvärt lite på ditt eget föräldraskap. ”Sitta och få kväljningar av att vara uttråkad”.
Barn ska tillåtas vara barn. Prestera kan de göra senare. Och då bara för sin egen skull, inte för sina föräldrars.
ROSA/BLÅ – min lilla underbara dotter har en skada på sina tre framtänder från när hon låg i magen och de bildades. De är kantstötta, trasiga och gula med en snygg brun rand tvärsöver. Hon har dessutom slagit ut en tand.
Det gör mig ledsen att människor kommer reagera negativt på dem (och då henne) och att det då i sin tur kommer att påverka hennes självkänsla negativt.
men min poäng är ju – som du bevisar – att du reagerar på människor utifrån hur de ser ut. Som vuxen är det svårt att inte bli påverkad av människors fördomar, äckel och bemötande – men föreställ dig då hur omöjligt det är för små barn att värja sig.
Men vilken vuxen och normalt funtad människa fäller en kommentar om någon annans utseende till den personen? Man kan väl tycka och tänka i det tysta utan att såra någon eller få den personen att känna sig mindre värd.
Rosa/blå: Snälla du, du säger emot dig själv hela tiden. Ponera att din flicka ALLTID klär sig i rosa, alla sina kläder. Jämt. Tror du inte att folk runt omkring ifrågasätter det då? Likaväl som jag skulle ifrågasätta en man med trasiga kläder?
Det blir fel, det du skriver. Jag har läst tre år på universitetet ang förhållningsätt och empati och skulle aldrig undra vad ”det är för människa?” i de trasiga kläderna. Däremot skulle jag undra hur det kom sig, vem människan var tidigare, eller varför det blev såhär. Man kan aldrig veta…
Jag kräks lite i min mun när jag läser om hur du tänker kring människors utseende. Otroligt hemskt! Och man får ju verkligen hoppas att dina barn växer upp med fina tänder, för gud förbjude om du skulle kräkas på dem… Herregud!
det är det subtila. Kroppsspråk. Blickar. Attityd. Inställning. Förväntningar. Det handlar inte om tydligt bemötande som jag kan kommentera eller säga ifrån om. Eller ens om att vara elak.
Om folk tror att min dotter är en försiktig och söt flicka så kommer de att bemöta henne utifrån det. Men tror de att hon är tuff och kavat så kommer de bemöta henne utifrån det. Och det BLIR olika sorters bemötande som påverkar barnet, på gott och ont.
Johanna: Nu överanalyserar du. Precis som du skulle jag undra vem människan var, vad som hade gjort att personen hamnat just där den är idag. De tankarna har jag om de flesta människor som väcker en nyfikenhet hos mig.
Mina barn kommer nog att få väldigt fina tänder. Om de inte får det finns det tandläkare som kan åtgärda det problemet.
Rosa/blå: Eller så tolkar jag bara det du skriver? Du skrev själv att du skulle undra om människan inte hade tid eller prioriterade utseendet. What?
Det är väl inte att känna empati för en annan människa?
Hur som helst, jag håller tummarna för dig och dina barn. Och framförallt för din pappa och att han får sina tänder fixade.
Ladyn: Keep it up!
ROSA/BLÅ – tyvärr kan man inte åtgärda det min dotter har. Man får vänta tills de permanenta tänderna kommer vilket kan ta flera år. tills dess kommer hon träffa människor som dig. Om hon har otur.
Rolig debatt!
Hanna: Jag förstår inte riktigt din jämförelse med djurvärlden, räknar vi med att allt djurbeteende är relevant som jämförelse med människans, eller kanske bara arter som liknar människan, eller ska man kanske bara plocka beteenden och arter där det överensstämmer med ens egna syn på vad som är normalt?
Det finns ju en otrolig mångfald i naturen så det blir lite lustigt att göra vissa jämförelser.
Jag tycker tillexempel inte att singelmammor ska träffa nya killar eftersom det finns risk att den nya killen mördar de befintliga barnen i familjen.
Gravida kvinnor borde föda hemma hos andra familjer (gärna medan familjen är på jobbet), sticka iväg och låta bäbisen växa upp där.
Förekommer i naturen = normalt! (?)
Jag är en 16-årig tjej som går och rotar på killarnas avdelning varje gång jag ska handla kläder, med andra ord – jag bär mest killkläder.
Jag fick en vanlig svenneuppfostran, mamma klädde mig i tjejiga kläder, men när jag sedan började välja själv, så valde jag hellre killkläder. Jag blev en så kallad ”pojkflicka”, och det berättades ofta för mig. Jag var konstig.
Så nu, när jag handlar kläder på herravdelningen, så smyger jag fram, och tar gärna med mig en killkompis, och låtsas leta kläder åt honom. Jag SKÄMS.
Jag vet att om mina föräldrar hade uppmuntrat mig att använda pojkigare kläder, titta på star wars, och leka med actionfigurer, så hade jag inte skämts när jag handlade på herravdelingen idag, det hade varit något normalt!
Tjoho: Normalt är det absolut, naturligt också. Har väldigt svårt att se naturen som ”onormal”.. Det är våra värderingar som bestämmer vad som för oss är normalt och onormalt. Däremot betyder det verkligen inte att det är fakta.
Tycker diskussionen här inne varit väldigt intressant att läsa. Som vanligt så får man läsa kommentarer från folk som tror sig veta nåt och säger emot sig själv konstant, väldigt roande.
Är så glad att personer som Lady Dahmer och Den unga manliga systern från norrland orkar engagera sig i debatten! Tack <3
Annu: Ja, jag menade inte att djurvärlden skulle vara onaturlig eller onormal, men däremot tycker jag att man i mångt och mycket får irrelevanta resultat av att dra paralleller mellan djur och människor med syftet att visa att X är ”det normala”. Ursprungsinlägget jag svarade på är alltså Hannas från 2011-01-04 @ 00:47:55.
Sen tror jag att jag har en tendens att se ordet normal som något värdeladdat och inte alltid bara synonymt med ”genomsnittlig”, men det är kanske en annan historia
Men varför göra könsnormerna till något fult? Bara för att man klär sin flickunge i rosa så behöver man ju inte samtidigt säga till henne ”Tar du på dig blått så blir du en pojke och då blir mamma och pappa väldigt besvikna”?
Och bara för att en flicka får en traditionell uppfostran där hon leker med dockor och klär sig i prinsessklänningar – varför betyder det att hon i sådana fall skulle bli en mindre viktig människa som ni alla verkar antyda? Begränsar hennes klänning henne från att spela fotboll, läsa till elektriker eller ge sig in i politiken? Ifall en flicka känner att hon inte kan få göra allt det där, då har det absolut inte med kläderna att göra, det vill jag lova. Om hon känner att hon gör mamma och pappa besvikna ifall hon skulle komma hem med en flickvän istället för pojkvän, eller med beslutet om att läsa till elektriker – då är inte det samhällets fel. Då är det mammas och pappas fel.
Du som förälder måste göra klart för ditt barn att ”Du får vara precis som du vill, du behöver inte vara som alla andra.” Att däremot bestämma åt ditt barn att ”Du får inte vara som alla andra” – det är inget annat än ett elakt experiment. Människor mår bra av att ha tydliga roller – av att vara trygga i sig själva. Att känna tillhörighet. Alla kan inte höra hemma överallt. Sådant ser man tydligt på barn adopterade från andra länder, jag har aldrig varit med om att ett adopterat barn blivit särbehandlat varken av vänner eller familj – men ändå känner de sig inte hemma. Varför?
Om du tvingar in din dotter i någon slags könsneutral roll där hon inte får möjlighet att anknyta till andra som är lika henne så kommer hon bli osäker. Och som sagt, nej – likheter sitter inte mellan benen, utan i hjärnan.
Och till sjuksköterskan – jag är uppvuxen med föräldrar som jobbar som läkare och har således hört så mycket snack om sjukvården att jag skulle kunna skriva en bok om det.
Skämt åsido, men jag har naturligtvis utvecklat ett intresse för vården och läst en hel del böcker om bland annat etik, olika sorters cancer men också om mannens och kvinnans olika biologi. Många läkare skulle skriva under på att kvinnor och män inte ens ska behandlas med samma medicin. Precis som afrikaner och islänningar inte ska behandlas med samma medicin heller (ramaskri, ”hon nämnde någonting om afrikaner!!”). Vi är helt enkelt väldigt olika biologiskt – OCH DET ÄR INGENTING KONSTIGT MED DET. Det betyder inte att vi alla inte är människor eller att vi inte är lika mycket värda, det betyder bara att vi är olika. Är det inte det ni vill främja? Olikheten?
Nu har jag till och med gått och grävt fram en bok här för att jag inte ska minnas fel.
Vår hjärna fungerar olika. Till exempel har kvinnor lättare för att bli alkoholister än män, och vi blir mycket sjukare av att röka än vad män blir. Nå, det må inte har mycket med själva könsrollerna att göra, men låt mig läsa lite längre…
När man har studerat foster med MRI så har man märkt att kvinnliga sådana har större proportioner i den limbiska hjärnan. Vad är det? Jo det är den där lilla biten som hanterar emotionella processer.
Vilket med all sannolikhet betyder att kvinnor ägnar mer tid åt och är ”bättre” på detta än vad de flesta män är.
Vi kvinnor har även mycket mycket grövre nervkabelbrygga mellan den högra hjärnhalvan (som är den mer emotionella) och den vänstra hjärnhalvan (som är mer verbal och logisk).
”En av landets ledande hjärnforskare Annica Dahlström refuserades av jämmställdhetspersonen på landstinget i Norrbotten, hänvisande till att Mona Sahlin bestämt att kvinnor och män är vid födelsen lika.”
Pojkfoster börjar producera testosteron från testiklarna mellan ungefär 6-12 veckan. Testosteronet tas upp av receptorer i hjärnan. Hur mycket testosteron som produceras (I MAGEN – FORTFARANDE I FOSTERSTADIET) avgör ifall pojken kommer att bli en agressiv stålman eller en mer mjuk pojke. Vad som är intressant är att även flickfoster har exakt likadana och exakt lika många receptorer för just testosteron även i sina hjärnor. Däremot så producerar de ju inget testosteron – så flickorna blir inte agressiva. Oftast. Dock så händer det att mamman har en form av tumör som producerar testosteron som då fostret kan ta åt sig av. Flickan blir då lite mer ”manhaftig”. Denna sorts tumör kallas arrhenoblastom – varsågod att googla, ni tvivlare.
Och det här med att kvinnor inte kan köra bil – så säger man därför att vi har sämre syn och är sämre på att se ”the big picture”, alltså att ha en översyn i trafiken. Vi är bättre på att se saker som är nära oss och vi är bättre på att se detaljer.
Det gör oss inte till dåliga bilförare, och säkerligen finns det miljontals kvinnor som är bättre på att köra bil än män. Men vi kan inte jämföra statistik efter individer, det fungerar inte så. På det stora hela så är män bättre på att köra bil.
Att blanda in feminism och argument som ”På den tiden hade inte kvinnor rösträtt blabla” är väldigt konstigt då feminism inte har med saken att göra förutom att det är just de mest extrema feministerna som verkar tilltalas av genusforskning. Hur kvinnor hade det på 50-talet har inte att göra med hur min dotter kommer att uppfattas idag. Lika lite som jag eller någon annan levande varelse bär skulden för förintelsen och slavhandeln. Det förgångna är det förgångna, vi som sitter här idag är alla människor av nutiden och vi har samma förutsättningar, ja, i alla fall vi i västvärlden då.
Tjoho- Då förstår jag. Läste inlägget du svarade på och förstår nu hur du menade.
Jag har haft många och väldigt långa diskussioner om vad ”naturligt och normalt” betyder och tycker det är en väldigt intressant diskussion att ha. Därför jag reagerade på det du skrev ^^
Håller med Lady Dahmer i allt hon skriver. Ni andra kan fortsätta leva i Englas rosa-cup-cake-värld. Det som gör mig jävligt less är att hennes ballerina-barbie-uppfostran av hennes unge kommer att påverka andras barn som är uppfostrade med att utseende är sekundärt. Vi som vill sudda ut gränserna mellan ”pojkigt” ocjh ”flickigt” kommer att skadas av att andra mupp-föräldrar gör allt för att flickorna ska vara rosa primadonnor (och få ätstörningar… som sina mammor…) och pojkarna ska vara macho-män.
Hanna, jag är medveten om alla de där biologiska skillnaderna som jag också läst om och som jag till viss del köper. Men fortfarande, var finns det biologiskt beskrivet att rosa är till för tjejer? Det ansågs för dryga hundra år sedan vara en maskulin färg, vikt åt män med makt, har det biologiskt implementerats i flickors hjärnor det senaste århundradet? Vad vi motsätter oss (eller vad jag motsätter mig) är att det bara erbjuds en väg inte tio. Att det är begränsande att bli definierad enbart utifrån sitt kön, och vad som då är passande att göra.
Att vilja vara som alla andra är naturligt, man vill tillhöra flocken, och det skapar gemenskap, men det är faktiskt så att det ibland är av ondo också, ”alla andra röker, varför får inte jag”, alla andra har den här jackan varför inte jag?”. Det är en styrka i att våga gå emot strömmen också, både som pojke och flicka. Och det är det jag vill åt, att alla dörrar står öppna.
Att det skulle vara fel på en som pojke och att man är mindre ”pojkig” (=något fult) och man är känslig, kramig eller förtjust i till exempel, just för att ens hjärna inte absorberat så mycket testosteron. Vi vill inte radera könen, eller ta bort alla skillnader utan öppna ögonen och se alla likheter och alla möjligheter istället.
Hanna: Allt det du tar upp gör det fortfarande inte befogat att tvinga in någon i en roll.
Och vad gäller att man blir osäker om man som barn inte får identifiera sig med andra som är lika en själv – Tror du inte att det blir LÄTTARE att hitta någon man passar ihop med om alla faktiskt tillåts vara som de är?
Hanna-Stopp en liten stund nu. Flickor HAR testosteron i kroppen, så jag tycker faktan som publiceras ska vara rätt. Man har bara olika mycket testosteron som tjej. Jag har fått en hög dos av det och var stark som en liten tiger redan när jag gick på dagis. (Fröken hittade mig högst upp i taket 7 meter upp i luften då jag klättrat upp på ett rep i gympasalen, 5 år gammal.) Det kanske är manligt, men jag kan inte hjälpa det. Jag skäms för det ibland, att jag ser ut som Hulken och bygger muskler efter en träning, men det är bara för att jag är uppväxt med de där förbannade normerna kring vad en flicka och en pojke är.
För övrigt, Lady Dahmer, you rock! Du har öppnat mina ögon helt och förmodligen räddat hela min framtid. Tack för dina kloka ord, och för att du inspirerar!
Hanna, jag har lite svårt att släppa det här med testosteronet. Vilken läkare visste inte att tjejer producerar testosteron? Min läkare sa det till mig i somras, att jag med största sannolikhet hade en överskottsproduktion på testosteron. Ljög hon alltså?
HANNA – att det finns biologiska skillnader mellan män och kvinnor är det ingen som förnekat. Hur STORA dessa skillnader är och hur stor inverkan de har på våra personligheter är däremot en annan sak.
Dessutom – och detta är värt att notera – är det större skillnader INOM könen än mellan dem. Det är alltså större skillnad mellan två män än det är mellan män och kvinnor, rent generellt.
Men även om skillnaderna vore enorma mellan könen så talar inte det EMOT en genusmedveten uppfostran – TVÄRTOM! Desto mer skäl att uppfostra sina barn inte bara könsneutralt men t.o.m kompensatoriskt så att alla barn (oavsett kön) får möjlighet att träna på egenskaper som inte är lika utvecklade biologiskt. T.ex om nu män ÄR mindre mjuka och omhändertagande – desto MER anledning att uppmuntra pojkar att vara det! Och om nu kvinnor ÄR svagare och är mjukare och mjäkigare – desto MER anledning att uppmuntra dem att ta i, ta för sig och våga!
Dessutom så är det en myt att testosteron gör män våldsamma och aggressiva. Ba så ni vet. Det är faktiskt tvärtom; brist på testosteron gör män deprimerade och aggressiva.
Rosa/blå>
Du säger att din son inte kommer att få ha rosa kläder på sig.
Sedan säger du att barn ska respekteras oavsett de kläder de har på sig och att kläder på en person inte spelar någon roll.
Varför får han då inte ha rosa, undrar jag?
Sorry om det här kommer två gånger nu, vet inte om det blev fel för att jag hade länkar med första omgången. Såg att Hanna nämnde ”en av landets ledande hjärnforskare” Annica Dahlström här ovan, kom då att tänka på en intervju jag läst med henne där hon bland annat sagt detta:
Journalist: Du antyder i boken att män ofta skadar sina barn fysiskt. Hur då?
Annica Dahlström: De förstår inte hur sköra barn är. De rycker axlarna ur led. De låter barnens tunga huvud hänga och slänga så att de får skador på blodkärlen i hjärnan. Och så har män ofta ett betydligt mindre tålamod med dregel och bajsblöjor. Pappor vill kanske att barn ska lyda och förstår inte att barnen inte begriper tillsägelser. Därför är det många småbarn som också får smisk av sina fäder.
Annat klassiskt citat: ”Hålla på att fåna sig med att mannen i fråga ska delta med millimeterrättvisa i hemarbetet, det är omöjligt, det skulle de flesta män inte klara av.”
Hittade denna diskussion nu.. Vill bara tipsa om en sak:
Läs Lady Dahmers svar. Ordentligt. Och fundera varför ni blir så provocerade. Hon skriver inga konstigheter. Kanske en eller annat nyhet däremot. Försök tänk att hon vill lära andra något, inte bråka.
Läs på om genus istället för att försöka försvara problematiken, för den finns.
BLir så förbaskat glad av att det finns så många som faktiskt tänker till! Jag har lärt min familj och släkt massor och så fort de hajjar vad jag säger så fattar de galoppen..
Go LD och alla andra tänkare. Hoppas att det finns någon nedtaggad själ som faktiskt tar sig en funderare efter dessa diskussioner.
Kram!
Blir så ledsen av allt detta prinsessnonsens! Vi är människor! Ikläd inte Jolie en roll som inte är hennes egen!
Låt henne utvecklas fritt! Klart hon kommer klä upp sig till ballerina om ni ger henne beröm för att hon är söt!
Att ge beröm för söthet och flickighet är det värsta ni kan göra! Ingen människa är bara rosa, söt och prinsessig! I Jolie kanske bor en blå individ om du förstår mig Engla!
Hon måste få vara den hon är! Att tvinga in ett barn från spädbarnsålder i en fabricerad drömroll som prinsessa är i klass med barnmisshandel!
Engla, har vi inte kommit längre!? Älska din dotter för den hon är. Hon kommer att förakta dig när hon blir vuxen annars, ta de orden från en som fick samma uppväxt som Jolie…
HUR HUR HUR kan man kalla sin dotter prinsessa? Är det något att sträva efter eller? Att bli prinsessa?
Ofta inavlad, född till en konstig, gammeldags titel (alternativt gift sig till en titel – fan va sjukt egentligen alltså!) måste flänga runt och klippa band och vinka, får sitt privatliv fingranskat i skvallerpressen mm. mm. Jag kommer inte på en enda positiv grej. Vem vill vara en prinsessa egentligen?
Prinsessa är ett skällsord för mig!
Nu kommer mina svar komma stötvis då jag inte riktigt kommer ihåg alla svar jag läst då… Men iaf.
Jag talade om foster. Foster. Inte kvinnor. Flickfoster producerar INTE testosteron.
Och Annica Dahlströms fördomar om män som sämre fäder är självklart… Tja, tråkiga. Men de har förmodligen ingen anknytning till den forskning hon har gjort om HJÄRNAN. Det är som att påstå att en ishockeyspelare som uttalar sig klantigt om balett inte är en bra ishockeyspelare. Urbota dumt.
Återkommer imorgon, nu ska här ätas gröt och kollas film.
Håller med er Nanna och Ker! Och andra som sagt samma sak! Prinsessa är inget att sträva efter! Sluta vara en statushora Engla, det är sorgligt att se!
Pojkfoster producerar inte heller testosteron inledningsvis, de får det från sin mamma. Kvinnor producerar nämligen testosteron själva i äggstockarna. Så jo, flickfoster börjar också producera testosteron i magen på sin mamma
Och som LD skriver här ovan, det är ofta brist på testosteron som gör män aggressiva. Eller då överdosering av syntetiskt testosteron, Anabola Steroider. Läs om hennes svar tycker jag.
Och jo, nog kan man dessutom att välja hur man vinklar presentationen av sin forskning.
Och det här är riktat till dig Engla; jag förstår att du gör så gott du kan, vad du tror är bäst och jag är övertygad om att du älskar dina barn över allt. Men det smärtar mig att läsa din blogg ibland för det känns som att du ska gå sönder när som. Du har en press på dig själv på alla områden som inte är så hälsosam. Man kan ta sig ur duktig flicka-syndromet om inte annat så för att undvika att föra över det på sina barn. Testa samtalsterapi, eller KBT, det gjorde underverk för min mamma. Att stanna upp och ta in nuet är det bästa man kan göra för sig själv.
Lycka till!
”HUR HUR HUR kan man kalla sin dotter prinsessa? Är det något att sträva efter eller? Att bli prinsessa?
Ofta inavlad, född till en konstig, gammeldags titel (alternativt gift sig till en titel – fan va sjukt egentligen alltså!) måste flänga runt och klippa band och vinka, får sitt privatliv fingranskat i skvallerpressen mm. mm. Jag kommer inte på en enda positiv grej. Vem vill vara en prinsessa egentligen?
Prinsessa är ett skällsord för mig!”
Det här var ju fenomenalt roligt skrivet. Jag blir så jävla irriterad på alla som ger sina småflickor beröm för att de är ”såååå söta” hela tiden. De lär sig att utseendet är det viktigaste, något att få beröm och bli ”respekterad” för. Bäddar för en låg självkänsla i framtiden.
Hanna- Läste dock nyss om flickfoster som producerar testosteron. Är ingen doktor så jag får väl återkomma.
För övrigt: Nanna, Ker, Lady D, TUMME UPP!
HANNA – din jämförelse haltar. Man kan inte förvänta sig av en hockeyspelare att han ska veta nåt om ballet.
Men en VÄLUTBILDAD hjärnforskare som enligt egen utsago forskar om män och kvinnor BÖR veta bättre. Påstående som ”män är farliga för sina barn” och ”kvinnor har en städgen” tar bort all hennes trovärdighet.
Hänvisa gärna till seriös forskning, inte Annikas rapparkalja.
För övrigt – vet man nånting om hjärnan så vet man även att den förändras hela tiden. Utvecklas. De egenskaper och förmågor man anväder oftare och tränar på mer, utvecklas också mer i hjärnan. Att det då blir skillnader är inte speciellt konstigt alls eftersom att vi fostras helt olika. Men är de medfödda?
Jag håller dessutom med Alex. Engla älskar Jolie och skulle aldrig göra nånting som får henne att må dåligt, men jag tror att Engla skulle må bra av att rannsaka sig själv.
Reflektera lite över hur hon själv mår, idag och tidigare (hade hon inte ätstörningar?) över duktig-komplexet, prestationsångesten och perfektionismen och huruvida hon egentligen vill föra över det på Jolie. (alltså fostra henne till en söt prinsessa)
Det är inte en slump att det är kvinnor främst som drabbas av detta. Det är värt att tänka på.
Hanna: Läs på innan du uttalar dig! Att säga att ”Det förgångna är det förgångna, vi som sitter här idag är alla människor av nutiden och vi har samma förutsättningar” är fel! Män och kvinnor diskrimineras fortfarande (även om det går framåt). Läs på kring den forskning (kalla det fakta om du vill men det finns ju inte enligt dig?!) som gjorts så kan du se att det förgångna påverkar oss än idag. Eller läs ett år på lärarutbildningen så lär du dig nog ett och annat om både hur forskning fungerar, begreppet fakta och om genus, vilket känns ganska så välbehövligt för dig (och många andra här)!
*hrrrm…* Vad hände med logiken?
Alltså…om nu det här intresset för rosa, prinsessor och ballerinor kommer med generna borde det väl ändå vara relativt jämnt spritt över social klass, historisk tid och geografisk plats? …vilket som vi alla vet inte är fallet!
Min 4-årige son är galen i rosa och lila…typiskt för åldern, små barn gillar ofta starka klara färger och ”upptäcker” pasteller i denna ålder, Tyvärr är det bara hälften av befolkningen som uppmuntrasat leva ut detta.
rosa/blå- Du och alla andra tjatar om att era döttrar VILL använda rosa. Tror du det är något hon kommit på själv eller? Klart som fan hon vill det när alla jublar och ojar sig om hur gullig man är i rosa. Varför skulle man då vilja ha på sig den mer bekväma velourdressen i orange? Pojkr bedömms mer för hur de ÄR redan som små medan flickor bedömms efter hur de ser ut (gärna i rosa ballerina). Din doter gillar rosa för att DU bestämmt att hon ska göra det! Varken du eller någon annan bakåtsträvande rädd genusmotståndare kommer någonsin hålla med men det är sant likaväl!
Läst i denna blogg för första gången idag, och många av kommentarerna angående genus är ju tragiska och okunskapen är skrämmande.
Att ifrågasätta varför någon enbart klär sin dotter i rosa eller köper könsstereotypa leksaker betyder väl för fan inte att man klankar ner på personens förmåga att vara en bra förälder? Det handlar om att vakna upp och inse i vad vi lever i för samhälle. Tjejer har i större utsträckning psykiska problem och mindrevärdeskomplex, killar har i större utsträckning problem med att uttrycka sig och tar därför till med våld. Ni är inte så trångsynta att ni inte inser att detta har med samhället att göra? Pojkar ska helst inte gråta eller prata om sina känslor t ex, samtidigt som de gärna ska vara starka och tuffa = perfekt recept för våldsamhet. Det kan inte vara så svårt att förstå? Det handlar inte om färgerna eller leksakerna i sig, utan vad de för med sig. Det är för barnens bästa man bör tänka ur ett genusperspektiv, inget annat. Jag trodde att man ville utforska alla möjligheter för att ens barn ska få bästa möjliga fostran? Det handlar inte om att ‘klanka ner på hur folk uppfostrar sina barn.’
Barns lek formar deras personlighet inför framtiden. Leksakerna påverkar leken. Behöver jag säga mer? Varför är folk så rädda för att se det positiva med ett medvetet genustänkande?
tycker alla här inne borde hitta Opras avsnitt om ”könsdiskriminering som dödar” flera miljoner kvinnor och flickor (i vårat fattigare länder framför allt) dör pga köns diskriminering. kvinnor och små flickor får inte mat. dom prioriteras efter männen och pojkarna. kvinnor och flickor får inte medicin, läkarvård. osv, miljontals kvinnor och flickor dör i svält och sjukdom, pga av köns diskriminering. och vi får inte heller glömma att utan utbildning så har dom nästintill ingen chans att ta sig ut fattigdomen, och vilka tror ni blir prioriterade även där?
våra problem i norden är väl ”små” jämfört med detta, men med inställningen ”genus är bara trams” osv, så kommer vi aldrig få nån förändring, vi i vårt land, eller i världen.
så ta erat ansvar för fan! det handlar om mer än dig och mig, och våra barn.
Tycker att LADY Dahmer har riktigt bra tankar kring genus och hur det påverkar våra barn och jag uppskattar hennes diskussioner väldigt mycket!
Barn är det viktigaste vi har; de är framtiden och vi ska väl ge dem 100 möjligheter istället för en?
De ska väl få vara människor och inte ”kvinna, man”. De ska få vara precis den de är och varken styras in i fack av föräldrar eller omgivning utan istället få ha ALLA dörrar och fönster öppna så de kan välja att vara vem de vill när de väl kommer till det valet? (oftast i tonåren som det valet börjar).
Tack för mig!
Nu kommer jag och lägger mig i kommentarerna här, men jag bara måste fråga alla er som är emot allt genustänk.
Hur kommer det sig att det göra stora sattsningar på dagis som är genusmedvetna?
Varför fick vi på mellanstadiet information om hur media påverkade vad som var okej för flickor och pojkar. Det diskuterades öppet med oss på vilket sätt sådant här påverkar oss. Redan som tioåring hade jag alltså större kunskap än många av er om hur färger, leksaker och uppfattningar om flickor och pojkar påverkar oss.
Jag förstår verkligen inte tänket att det skulle vara fel att vilja erbjuda sitt barn massa möjligheter att utvecklas som sin egen person, och att man som förälder stöttar det?
Alla genusförespråkare här och på andra ställen har jag sett FLERA gånger påpeka att de inte tvingar sina barn att välja bort något, utan tillför bara fler valmöjligheter.
Ni kanske skulle försöka läsa igenom vad LD och andra faktiskt skriver innan ni börjar ta illa upp, försök öppna ögonen.
En sorlig historia (se nedan) som jag läste i en annans bloggares kommentarsfält, där genuskunskap kunde ha spelat en avgörande roll. Som jag poängterade: genus kan vara livsavgörande!
” Det du beskriver om män och kvinnor och sjukvården är tyvärr ff en realitet. För tre år sedan hade min far en livspartner, de var förlovade och hade levt ihop i 14 år. Hon hade sökt läkarhjälp i ett halvår och beskrev exakt de symptom du beskriver i ditt exempel och blev just beordrad att ”ta det lugnt”. En vacker sommardag, mitt under ett cocktailparty i deras trädgård, framför ögonen på hennes 7-åriga barnbarn föll hon ihop och dog. Av just- hjrtinfarkt. Det är tragiskt på alla sätt och vis och visar tyvärr tydligt på exakt det du säger och att det existerar fortfarande är en skandal.”
LADYDAHMER- jag håller med dig om allt men har ett frågetecken.
Du skrev tidigare att om din dotter ville klä sig till hora skulle du inte tillåta det. Varför inte? Med ditt resonemang att vi ska leva bortom förväntningar, stereotyper och könsroller, vem kan ens säga hur en hora ser ut? Andra skulle säga att en hora ofta är mycket kvinnligt klädd. Och sen den stora frågan; om kön och sex inte ska vara tabu, varför är man då så rädd att ens dotter ska se ut som en hora? Varför skulle det vara negativt då? Du förespråkar ju valfrihet, icketabun, olika roller, tolerans. Men du menar ändå att en hora är lägre stående? En hora har väl oftast tvingats in i det yrket av tragiska skäl, eller så kanske hon bara gillar pengar och/eller sex?
Då kan du välja att svara att din dotter kan råka illa ut om hon går ut ”klädd som en hora” men vill man slåss för en vidare syn i samhället måste man ju utmana ramarna och inte vika ner sig för sexister av olika slag!?
Hjälp mig vidare i mitt tänkande!
Ett tillägg till mitt inlägg ovanför.
”all vård och omsorg skall bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet” (HSL 1982:763 ersätts av den nya patientlagen nu i januari 2011)
Den finns väl ingen som förnekar att det finns biologiska skillnader men även LIKHETER mellan könen. Vi pratar tyvärr alltid om olikheter – men likaväl existerar det likheter! LD citat: ” Hur STORA dessa skillnader är och hur stor inverkan de har på våra personligheter är däremot en annan sak.”
Hanna: Angående det du skriver om medicin är till en del sant, men det beror främst på att all medicinsk forskning görs på unga friska MÄN. Därför kommer forskningsresultaten främst spegla effekterna och de eventuella biverkningarna som medicinerna har på framför allt män.
Har du läst några genusböcker om vård och omsorg? Om i så fall anser du att deras innehåll? Jag kan rekommendera boken: Kropp och genus i medicin av Hovelius, B & Johansson, E., E. (2004).
Nu nämnde Annica Dahlström (”en av landets ledande hjärnforskare”) som uppenbarligen har en hel del fördomar om män som sämre fäder. Citat Hanna: ” Men de har förmodligen ingen anknytning till den forskning hon har gjort om HJÄRNAN.”
Jag vet inte om jag håller med dig om detta, då varje forskare gör sin subjektiva bedömning av allt material som denne använder och har vissa förväntningar/tankar av resultatet – även om de ska förhålla sig så objektivt som möjligt. Subjektiva BIAS (systemfel) går aldrig att bli riktigt kvitt med, men kan minimeras om forskningen genomförs med flera olika forskare. Jag kan berätta om något jag var med om när jag skrev min kandidat examen (Från skymning till gryning. En litteraturstudie om kvinnors respektive mäns erfarenheter av att vara drabbad av depression):
Tre kvinnliga universitetsstudenter skulle skriva en litteraturstudie vars syfte var: kvinnors erfarenheter och upplevelser i samband med bröstcancer operationer. De sökte och sökte i olika vetenskapliga databaser efter olika vetenskapliga artiklar, men efter två veckor presenterade de sina preliminära artiklar. De berättade att utbudet av artiklar som berört syftet inte var så bra. Läraren frågade dem vilka förväntningar de hade på sitt förväntade resultatet och vad artiklarna hade visat? De trodde att förlora bröstet vid mastektomi (borttagning av bröstet) skulle vara det värsta som kvinnorna hade upplevt i deras liv och att folk skulle börja behandla dem annorlunda, då det bara hade ett eller inga bröst kvar. De argumenterade att det borde vara det skulle vara den mest naturliga reaktionen, då de själva troddes så. Deras artiklar visade att kvinnor inte alls tyckte att förlora bröstet var så farligt, de hade ju trots allt tagit bort cancern. ÖVERLEVT något som kunnat ta livet av dem. Sen vad var omgivningen bara så tacksamma att deras älskade mor/mormor/farmor/dotter, sambo, fru etc. hade klarat sig.
När man granskar och värderar forskning, böcker etc. så SKALL man alltid granska allt kritiskt och försöka värdera evidensen (bevisvärdet) i det som sägs eller skrivs. Risk för eventuella bias (systemfel) såsom stereotyp genussyn, sponsorer, urvals etc. kan alltid förekomma – även om de är svårhittade ibland!
Nu har jag fått upp ett stim
Det skapas alltid problem när vi bryter samhällets mönster och förväntningar exempelvis:
Om mannen är pappaledig den första tiden med barnet och mamma jobbar, så möts de ofta av olika frågor som ifrågasätter deras val. Hade de gjort tvärt om så hade INGEN ifrågasatt deras val.
- kvinnan blir tillfrågade: men – känns det inte konstigt att lämna din lilla baby bara så där ?
- mannen vad säger de på jobbet då?
Man besvarar detta med olika försvarsstrategier.
LD: credd till dig som orkar besöka den här bloggen och hetsa, credd, credd, credd!
Sýstern från Norrland: TACK, tack för ALLT!
Jag läser inte den här bloggen för den är så tragisk (stackars ALLA inblandade lixom!), jag läser LD´s härliga och uppfriskande blogg och hittade hit via den. Men nu ska jag förklara ett och annat! Jag har jobbat med jämställdhet på politisk nivå och kan hantera när tjänstemän och liknande häver ur sig stereotypa idiotier om män och kvinnor. Men när det kommer till barn, dessa oskyldiga varelser som kommer utgöra vår framtid, så får jag grov ångest och vill bara stoppa huvudet i sanden när föräldrar prackar på dem sina puckade idéer om vad som är tjejigt och killigt. Ni behöver inte göra det för den uppfostran får de i alla fall genom de barnprogram som sänds på tv, de leksakskataloger som dimper ned i brevlådan vid jul och genom att gå in i en klädbutik och betrakta uppdelningen av tjej- och killkläder etcetera, etcetera. Tro för helvete inte att exempelvis tjejer har en rosa gen inbyggd i kroppen som förmår dem att välja rosa i tid och otid, de uppfostras till det och det är föräldrarnas ansvar att servera barnen andra valmöjligheter än dem som konsumtionssamhället prackar på ungarna! Ta ert ansvar och stå emot den här soppan!
”Jolie dansar ju som den bästa ballerinan på sina små tår. Vet ej hur hon lärt sig det men hon älskar dans! Denna söta ballerina att hänga smycken på fick hon i julklapp av sin mormor. Jag vill ha en likadan!”. Jolie har fått en rosa ballerina av sin mormor och Engla tycker att det är så gulligt när hon dansar på sina tår att hon tillägnar det hela ett blogginlägg. Det säger väldigt mycket om den uppfostran Jolie får, hon uppmuntras verkligen att vårda sina feminina sidor. Undrar om denna blogg någonsin kommer att leverera ett inlägg om Jolie när hon exempelvis kastar med bollar (om hon har några?) eller leker brum brum med exempelvis en sko (antar att hon inte fått någon leksaksbil)? Eller har Jolie kanske redan slutat med den typen av lekar? Barn märker snabbt vilka ageranden som ger positiv uppmärksamhet och beröm och vilka som omgivningen inte tycker är lika charmiga…
Här har ni en liten länk som skildrar H&M´s syn på saken, det ska börjas i tid!
http://sniffthis.blogg.se/2010/december/tack-hm.html
”Jolie dansar ju som den bästa ballerinan på sina små tår. Vet ej hur hon lärt sig det men hon älskar dans! Denna söta ballerina att hänga smycken på fick hon i julklapp av sin mormor. Jag vill ha en likadan!”. Jolie har fått en rosa ballerina av sin mormor och Engla tycker att det är så gulligt när hon dansar på sina tår att hon tillägnar det hela ett blogginlägg. Det säger väldigt mycket om den uppfostran Jolie får, hon uppmuntras verkligen att vårda sina feminina sidor.”
Och enligt mig är det en jättebra uppfostran för en dotter. En flicka. Att vårda sina feminina sidor. Det är inte fel att vara feminin. Feminin betyder inte svag, diskriminerad och mansdominerad. Patriarkatet är ett jävla påhitt för rabiessmittade manshatare som har för mycket energi men inte vet vad de ska lägga det på.
Någon skrev att så länge det finns folk som motsäger sig genus så kommer samhället inte gå framåt?
Guess what, dessa kommer alltid finnas. Och jag står ibland dem.
Själv har jag inte mycket emot det samhälle vi lever i idag och det system som råder här. Jag trivs. Det kan ni inte ta ifrån mig.
Tack och hej
*HANNA* – barn ska inte beläggas med ansvaret att välja helt själv.
Barn har inget utvecklat konsekvenstänkande och att klä sig i sexualiserande kläder (som horor har. Jag tror du vet vad jag menar för kläder) kan ha konsekvenser (och då menar jag INTE att hon blir våldtagen eller utsatt för en pedofil, för den risken är minimal. Dock så skulle jag inte använda min dotter som ett slagträ i DEN kampen) som hon varken kan förutspå eller hantera. Barn ska vara barn.
Jag bestämmer och sätter gränser tills mitt barn är gammalt nog att göra det själv.
Alltså älskar den här tråden, tog mig en bra stund att nå botten. Sitter här i v.40+4 och behöver tidsfördriv.
Lady Dahmers argument är sakliga och förnuftiga, och ja vad kan jag säga – heja.
Älskar folk som utrycker mina åsikter utan att virra till det som jag gör